Israeliska skolböcker för judar censureras
Posted on May 20, 2008
Filed Under Ilan Pappe, Israel, apartheid, ockupation, rasism | 13 Comments
Intressant artikel från UPI som jag tidigare missat.
Det visar sig att det israeliska utbildningsministeriet har godkänt en skolbok för palestinska barn som erkänner att det krig som gav upphov till Israels födsel också var en katastrof, Nakba, för palestinierna. I de judiska skolböckerna finns däremot inga sådana påståenden.
UPI citerar den David Ben-Gurion, sedmera Israels premiärminister:
“Jag är för påtvingad förflyttning. Jag ser inget omoraliskt i det.”
UPI tillfrågar också den israeliska historikern Ilan Pappe om situationen inne i Israel:
“År 2006 ser Pappe att 1.4 miljoner palestinier bor i Israel på 2% av det land som allokerats till dem med ytterligare 1% för jordbruk medans 6 miljoner judar bor på större delen av resten.”
P.S. Enligt den israeliska ambassaden löper den tyska ambassaden större risk att drabbas av hot än de själva gör. Själva har de aldrig blivit utsatta för attentat.

Tidningar: Sydsvenskan, Sydsvenskan 2, Dagen, Aftonbladet
Andra bloggar: Motkraft om hur en tidigare expressenreporter använder nazister som källor, Svensson är sur på Carl Bildt och Pierre Gilly tycker ondska är elakt
Tags: Ilan Pappe, Israel, apartheid, ockupation, rasism
Comments
13 Responses to “Israeliska skolböcker för judar censureras”
Leave a Reply








Intressant artikeln i DAGEN …
Ingen vill bo granne med Israels ambassad!
Inte pga hot, utan att folk protesterar och att man känner obehag att leva i närheten av någon som utplånar ett annat folk för att finnas själv i palestiniernas land.
Bra att dom fattade att dom är obehagliga o otäcka för folk runt om kring pga sina egna handlingar.
Jag tror inte den israeliska utbildningsministeriet kan fördunkla historien om israels brott mot den palestinska folket även om de så önskar.
Du vet att dina så kallade “citat” från Ben Gurion är förfalskade? Läs Efraim Karshs “Fabricating Israeli History”. Han är professor vid Mellanösternstudier vid Kings College, och en av värdelns främsta auktoriteter i Mellansöternstuder. Hans bok fick Benny Morris att ta tillbaka sina påståenden, och erkänna att ingen planerad transfer på araberna fanns (trots att araberna uttryckligen hade för avsikt att fördriva judarna). För att inte tala om att lögnaren Ilan Pappé (nu avskedad för bedrägeri i sin yrkesutövning), som erkänt att han inte bryr sig om fakta, utan fäster större vikt vid sin ideologi, sågas vid fotknölarna av Karsh, genom referenser till orginaldokumenten, som Pappé avsiktligen felciterar (hundratals exempel).
Det är skönt att se att ni extremister använder Ilan Pappé. Då vet man att det är grundlöst och baserat i ideologi, inte i historiska fakta.
Palestina-arabernas och arabvärldens misslyckade försök att fullborda Förintelsen 1948 och utplåna det judiska folket i Mellanöstern, vilket de sörjer som “Nakban”, är en svart fläck på arabernas historia. [-- Fånigt och desperat personangrepp bortplockat. -- Hampus]
Ilan Pappe avgick, han fick inte sparken, och orsaken var debatten kring att han stödde en bojkott mot Israel. Han har fått jobb vid ett universitet i England. Givetvis har han inte sagt att han låter sin ideologi gå före fakta. Lögn från dig.
Tramset om “ett utplånande” 1948 är rena dumheterna vilket jag redan motbevisat här. Mer lögner från dig.
Knäppgöken Kash som du hänvisar till tas inte på allvar utanför bosättarkretsar och islamofober. Benny Morris tillhör dessa extremister. Ändå konstaterade han:
“Efraim Karsh’s article (…) is a mélange of distortions, half-truths, and plain lies that vividly demonstrates his profound ignorance of both the source material (…) and the history of the Zionist-Arab conflict. It does not deserve serious attention or reply.
[...]
But this is Karsh’s way, to belabor minor points while completely ignoring, and hiding from his readers, the main pieces of evidence.
[...]
It is a measure of Karsh’s ignorance of what actually went on in the Middle East in 1948 that he writes (p. 97) of “the Arab attack on the newly-established State of Israel, in which Transjordan’s Arab Legion participated.” Quite simply, it did not. and Karsh employs his usual method of focusing on the one document that seems to uphold his argument-often while twisting its real purport-while simply ignoring the mas of documents that undercut it.”
Hans lögnaktiga metoder tycks passa lika bra på dig. Att Ben-Gurion varit för transfer är accepterat av alla seriösa historiker. Läs gärna rabbinen Chaim Simons text. Mer tramsiga lögner från dig alltså.
Tillägg: Karchs påståenden om David Ben-Gurion-meningen har bevisats vara totalt falska här.
För mer lögner från Karch, läs här.
[...] DN1 SvD1 AB Rawia Svensson Motbilder [...]
[...] SvD SvD1 SvD2 DN DN1 DN2 Jinge Svensson Motbilder [...]
Ida: “Inte pga hot, utan att folk protesterar och att man känner obehag att leva i närheten av någon som utplånar ett annat folk för att finnas själv i palestiniernas land.”
Men så står det väl inte i artikeln Ida?
bra länkar om efraim karsh,hampus!förlåt om min kommentar blir lite lång.
jag har läst essäsamlingarna “fabricating israeli history”,”rethinking middle east”,artikeln “reign of error” från karsh samt benny morris svar “refabricating 1948″ i debatten de båda emellan.mycket,men inte allt,i kritiken från karsh gentemot morris är av mindre väsentlig art.och kritiken blev allteftersom morris stärkte sin argumentation med allt fler källhänvisningar allt tunnare från karsh.och karsh gjorde,likt elias,sig själv skyldig till förvanskning av morris egna ståndpunkter.till skillnad från karsh tror jag dock att elias helt enkelt inte läst vad morris verkligen framförde.
enligt karsh ska morris ha sagt”karsh has a point” och i anslutning:
“my treatment of transfer thinking before 1948 was, indeed, superficial.” (utdrag från karsh:”rethinking the middle east” s.194).morris ansåg sig dock i sitt genmäle “refabricating 1948″ vårdslöst och ofullständigt citerad av karsh och gick i svaromål: “karsh has a point but it is not the one he makes.”
i stället framförde morris att iden om transfer i sionistiskt idégods före 1948 var d j u p a r e rotad och m e r utbredd än vad han tidigare trodde.detta föll liksom av en händelse i bakgrunden hos karsh.om man läser hela artikeln från morris kan man se att morris reviderar vissa tolkningar han tidigare gjort(exempelvis ett omdebatterat brev från ben-gurion till sin son.den tolkningen morris tidigare gjorde var dock ingen förvanskning av honom själv utan hämtad från shabtai teveth vilket även hampus länk till lustick påpekar).men samtidigt drar morris fram en rad punkter som stärker hans bedömning av “transfer”-tanken som tidvis viktig.
elias kan också ha blandat ihop ståndpunkter från morris.det morris fortfarande vidhåller är att det inte fanns någon planerad etnisk rensning inför kriget 1947-1949 och krigets första månader.samt att rensningen därefter var “born of war,not design”.det var allltså enligt morris säkerhetstänkande som låg bakom den etniska rensningen i många geografiska områden.morris är dock här komplex.han säger samtidigt att de lokala militära befälen ofta agerade så som de trodde ben-gurion och den politiska ledningen ville att de skulle agera.under devisen ju färre kvarvarande araber desto bättre.
och sionistiska representanters uttalanden och inställning 1937-1938 efter peelkommissionens förslag om “byte” av populationer den föreslagna judiska och arabiska staten emellan pekar tydligt i en riktning:transfertanken hade utbrett stöd och föll mestadels i god jord (bortsett främst hashomer hatza’ir).det visar övertygande såväl nur masalha i “expulsion of the palestinians” som benny morris i kapitlet “the idea of transfer in zionist thinking” från “the birth of the palestinian refugee problem revisited” samt i “righteous victims”.båda visar också att ledande sionistiska representanter sökte påverka britterna i den riktningen även innan förslaget framlades.den kritik som framkom mot förslaget handlade mer om det praktiskt svårgenomförbara och arabiska reaktioner än huruvida det var moraliskt-etiskt försvarbart.den mängd uppgifter som framförallt masalha,men också morris,tar upp under denna tidsperiod kan inte karsh göra annat än att peta i mariginalen på.
Tack, Skurt, för en riktigt intressant kommentar!
Tja vad ska man säga.. Elias försök att förfalska historien blev lika lyckade som Kevin James tirader om Chamberlain.
Jinge,
Jag sa att artikeln i Dagen är intressant, och vidare meningar är min kommentar på det – inte citat eller påstående om att det jag sa står i tidningen.
jag har just läst dig,hampus,debattera karsh även på svenssons blogg.där framkom en del påståenden från en motdebattör.karsh framställdes av denne som oerhört betydelsefull och ansedd.jag kan inte finna övertygande stöd för en sådan tolkning vad gäller karsh skriftliga bidrag till israel/palestina-konflikten.
att en stor andel historiker och statsvetare haft svårt att anamma karshs historieskrivning som övertygande märks inte minst i karshs egen samling “rethinking the middle east” där han hamnar på kollisionskurs inte bara med de “nya historikerna” som ilan pappé,benny morris,avi shlaim,tom segev utan även med omer bartov,och joel beinin.
låt mig citera en besviken karsh ur “rethinking the middle east” sidan 196 där han hänvisar till tungviktaren william quandt som isolerat stöd:”that quandt alone,among mainstream middle eastern scholars,has been prepared to admit what fabricating israeli history is all about is a sad testament to the prejudice and dogmatism which has plagued this field of studies over the past few decades”.quandt är här alltså undantaget enligt karsh.ändå har karsh till karshs heder sidan före citerat quandts egen slutsats,vilken efter att ha grunnat på karshs teser skriver:”i do not come away convinced,although in some cases he does raise points that seem to warrant examination of the originals”.
karsh har för övrigt debatterat med ilan pappé i sky news där palestinierna enligt karsh 1948 “ran away”,där karsh påstår att avvecklingen av ockupationen-inte ockupationen skapar terrorism(karsh syftar här det palestinska “självstyret” efter oslo-överenskommelsen),påstår vidare att ingen som helst segregation existerar i israel.