En bättre finansiell räddningsplan som också hjälper de fattiga

Posted on October 1, 2008
Filed Under USA, ekonomi, fattigdom |

I Forbes erkände en taleskvinna för det amerikanska skatteverket att siffran på 700 miljarder dollar i det amerikanska räddningspaketet var tagen helt ur luften:

“Den är inte baserad på något särskild data. Vi ville bara välja ett riktigt stort nummer.”

Det känns tryggt med sådana tänkare. För sanningen är att ingen har någon som helst aning om hur mycket alla dessa bolån är värda, det är bara ren spekulation just nu. Liksom det var spekulation som ledde till bostadsbubblan.

Jonathan Tasini i Working Life har en separat och radikalt annorlunda räddningsplan. Han börjar med att konstatera:

24.5% av alla amerikaner har löner på fattigdomsnivå ($9.60 eller mindre [motsvarar 66 kronor i timman eller en månadslön på drygt 10 000 kronor])

10 procent av alla amerikaner - 15 miljoner amerikaner - tjänar $6.79 eller mindre [47 kronor i timman eller 7 500 kronor i månaden]

33.3 procent av alla afroamerikanska arbetare och 39.3 procent av alla latinamerikanska arbetare tjänar fattigdomslöner.

Självklart är en del av dessa studenter eller liknande, men knappast alla. När det står 10% av alla amerikaner ovan menas självklart 10 procent av alla arbetande amerikaner. Tasini menar att om minimilönerna i USA hade följt den ekonomiska utvecklingen de senaste 30 åren hade de idag legat på 130 kronor i timman, nära 21 000 kronor i månaden! Istället ligger den i flera stater på 45 kronor i timman, drygt 7230 kronor i månadslön.

Av detta skäl saknar 45 miljoner amerikaner sjukförsäkring.

Tasinis räddningsplan följer här i sammanfattning:

Höj genast minimilönen till tio dollar i timman, motsvarande 11 000 kronor i månaden.

Ge rätt till sjukvård åt alla. Sjukdom eller olyckor för oförsäkrade är den största orsaken till ekonomiska krissituationer som kan tvinga folk att lämna sin bostad oförmögna att kunna betala lånen.

Skapa ett pensionssystem som gäller alla. Detta kommer hindra dem från att ta subventionerade lån för misslyckade bostadssubventioner i ett desperat hopp om att ha pengar till pension. Det kommer också göra det troligare att de kan betala tillbaks tagna lån.

Finansiera detta med att ta bort Bushs skattesänkningar som orsakat ett stort underskott i de amerikanska statsfinanserna och inför istället höjningar, särskilt för dem med en taxerbar inkomst på över 1 miljon dollar om året. Överlag, inför ett mer progressivt skattesystem.

Förhindra spekulation genom att införa en skatt på, säg 0.25 procent av försäljningar av aktier. Det skulle förhindra dagsspekulanter, införa en slöhet i systemet och få folk att tänka mer långsiktigt. Pengarna, med dagens handel motsvarande 150 miljarder dollar skulle också bidra till reformerna ovan.

Inför Employee Free Choice Act, en föreslagen lagstiftning för att göra det lättare för folk att engagera sig fackligt.

Säkerligen finns nackdelar i detta också, men pengarna skulle inte gå till dem som redan försnillat dem och visat att de inte vet hur de skulle hantera ytterligare miljarder. De första tre punkterna känns också tämligen självklara.

I Sverige har det nya pensionssystemet visat sig vara ett totalt fiasko. De flesta av de 10 populäraste fonderna har tappat mellan 20 och 30 procent. Att ha pensioner på börsen är som att spela på hästar med pensionspengarna. Går man i pension vid precis fel tillfälle kan man tappa 20 procent av sina pengar. Och det är bara slumpen som avgör.

En räddningsplan för Sveriges pensionärer vore att avskaffa systemet och helt enkelt gå tillbaks till det gamla.

Tidningar: DN, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7, DN8, DN9, DN10, SvD, SvD2, SvD3, SvD4, Aftonbladet, Aftonbladet2, Aftonbladet3, Aftonbladet4, Aftonbladet5, Sydsvenskan, Sydsvenskan2, Sydsvenskan3, Sydsvenskan4, Sydsvenskan5, Dagen, HD, HD2

Andra bloggar om detta: Jinge, LOKE, Ekonomikommentarer, Dagens Konflikt

Tags: USA, ekonomi, fattigdom, bankkrisen, finans, Jonathan Tasini, pensioner, räddningsplan

Comments

6 Responses to “En bättre finansiell räddningsplan som också hjälper de fattiga”

Christer on October 1st, 2008 05:30:00

Intressanta synpunkter, egentligen rätt förskräckligt med löneutvecklingen för de fattiga i USA men det är väl en av förutsättningarna för att den övre medelklassen kan leva som den gör. Billigt med all arbetshjälp och bra betalt.

Jag vet dock inte om jag kan hålla med om att PPM-fonder är något lurendrejeri. Jag har själv bara räntefonder i PPM och det ger väl en ränta ungefär som det gamla systemet men små vinster.
Det är bara att välja vad man vill ha, om man vill ha Indienfonder kan man göra stora vinster eller som i år förlora 50 %. Det är ju faktiskt ens eget ansvar. Om jag vill spela på Valla för lönen så kan det gå dåligt men det går inte att skylla på någon. I PPM kan man välja vilken risknivå som helst, från statsobligationer till Solvallafonder som Indien och Rysslandsfonder.
Det är alltid samma sak som gäller: STOR RISK-> MÖJLIGHET TILL STOR VINST/FÖRLUST och vice versa.

Dock kan jag hålla med om att reklamkampanjen före PPM valet var osmaklig, att för många som för första gången satsar på börsen förespegla att det är i stort sett säkert.
Hampus Eckerman on October 1st, 2008 05:36:36

Först och främst är det bara en mycket liten del av svenskarna som är börsspekulanter eller har ett intresse av det. Att handla på börsen är något för en liten elit som orkar hålla sig uppdaterad och byta fonder. Ett system som förväntar sig att alla ska ha kompetens där är lika relevant som ett system som bygger på att kunna spela piano med så få fel som möjligt.

Och oavsett fond löper man alltid risken att veckan innan pension tappa stora delar av värdet. Så kan inte ett pensionssystem vara uppbyggt. Det är ett totalt vansinne. Ännu sjukare är hur stora delar av pensionerna som går ut på att bekosta en massa spekulanter, särskilt som vi idag vet vilken skada ett system byggt på spekulationer kan åstadkomma.

Och nej, det är statens ansvar att bygga upp ett system som gör att folk har acceptabla pensioner. Utan tvekan skulle det gamla systemet ha varit kvar. Om sedan en specialmöjlighet för de spelberoende gjorts där de kunnat investera pengarna i penninglotter eller börs är en annan sak.
palle on October 1st, 2008 13:47:37

Christer:

Pensionsreformen är århundradets största blåsning vars uppgift är att göda bankerna på vår bekostnad.

Oavsett om du har räntefonder eller aktiefonder så betalar du stora pengar för så kallad förvaltning som är så usel att t o m en apa kan slå den. Hur kan det annars komma sig att fonderna aldrig kan slå indexet? Helt klart dumpar bankerna sina egna förluster på fonderna - det vet alla men håller tyst om det.

En liten inblick om hur det kan gå till bjuder Daniel Reingold i sin bok “Confessions of a Wall Street Analyst: A True Story of Inside Information and Corruption in the Stock Market”. Lyssna på intervju med honom här: http://www.financialsense.com/Experts/2006/Reingold.html

motbilder: I flera år har man från europeiskt håll velat införa regleringar i finansmarknaden, göra penningtransaktioner transparenta och införa skatt på dessa, speciellt från franskt håll - men man mötte på stenhård motstånd från USA och Storbritannien.
Sarah Palin - f?rb?nerna hj?lpte inte | Jinges web och fotoblogg on October 2nd, 2008 05:15:38

[...] L?s ocks?: BiologyPolitics/Nyliberalism Claes Krantz/Finanskris Fotolasse/?verlevnad Anna W/PGS Zaramis/Polis Motbilder/Finansplan [...]
Marknadsideologins svanesång on October 3rd, 2008 15:42:27

[...] Intressant? Läs mer: One “Sicko” responds to the bailout, Har kapitalismen fått fnatt, Marknadsideologins svanesång, Finanskrisen krossar nyliberalismens drömmar, När marknadsmyterna faller, Bloggat: Esbati1, Motvallsbloggen, Pooma, Petter Partikulärt, Jinge, Radar, Jordränta, Esbati2, Ett hjärta rött, Redundans, BiologyandPolitics, Svensson, Kildén & Åsman, Motbilder, [...]
Låt finanssektorn vara samhällsägd — Mullvaden on October 3rd, 2008 16:44:23

[...] Pooma, Petter Partikulärt, Jinge, Radar, BiologyandPolitics, Svensson, Kildén & Åsman, Motbilder, Roya, Intisbloggen, Annarkia, I media: SVD1, SVD2, SVD3, SVD4, SVD5, DN, SDS, SVD6, Läs även [...]