Sultanen av Brunei ny etikettsexpert på DN?
Posted on November 14, 2008
Filed Under Iran, islam |
Att skaka hand är en fin sed, det har vi den svenska monarkins stöd för. Vem minns inte hur den svenske Konungen ryckte in till försvar av för den så hedersamme Sultanen av Brunei för ett antal år sedan? Visst var det utmärkta och genomtänkta argument Konungen använde sig av:
“Han har ju en kolossal närhet till folket. Till exempel på hans födelsedag i juni, så tar han emot 40 000 människor i sitt palats. Han hälsar på och handskakar 20 000 två dagar i följd och bjuder på en stor buffé.”
Nog måste det vara viktigare än alla dessa rapporter om hur Sultanen skulle vara en envåldshärskare, hur kvinnor diskrimineras, spöstraff används och censur utövas. Handslag är a och o i svensk kultur, som Sultanen av Brunei måste ses som en bärare av, och detta har gjort att sultanen nu kan bo i ett fint palats med marmorgolv och veteranbilar. 40 000 handskakningar bör självklart belönas.
Vid mitt besök i Brunei passade jag på att plocka upp en liten tidskrift utgiven av den bruneiska staten. Där varnar Sultanen mot förledande läror. Det är uppenbart att han syftar på handskakningarna för på framsidan finns en bild där han tydligt och omsorgsfullt skakar hand med en kvinna i huvudduk, som för att säga att detta är det korrekta sättet att hälsa.
En annan person som är emot samma förledande läror är ekonomen Carl Hamilton. I SVT gjorde han tydligt hur viktig handskakningens betydelse är när två muslimska kvinnor valde att istället hälsa på traditionellt sätt, med stora leenden och handen på hjärtat. Det skulle de inte gjort. Hamilton förklarade att dessa läror inte är acceptabla i Sverige och att kvinnorna minsann inte kunde förvänta sig några marmorpalats och miljarder i inkomst om de höll på så där. Nej, domen var hård. De som inte skakar hand, thailändare, bokstavstroende muslimer och förkylda, ska alla spärras in i jordhålor, alternativt skickas till Iran var Hamiltons utlåtande. I ett försök att förhindra den hotande utvisningen grabbade han sedan tag i en av kvinnornas händer, som för att ge henne syndernas förlåtelse för att försummat ett tillfälle att ta i hand.
Frågan är vad folket i Iran skulle säga när de plötsligt fått besök av 10 000 förkylda svenskar, 2 oförstående muslimska kvinnor och några förvirrade thailändare. Kanske skulle de se på det hela med tacksamhet. De förkylda svenskarna kunde användas som ett skäl att i FN ta upp det faktum att USA lagstiftat mot att sälja vacciner till Iran, bland annat mot fågelinfluensan.
Apropå förkylningar så funderar jag varje år vid den här tiden på om jag ska bli muslim. Huvudduken känns så förståndig i vårt svenska klimat och värmer både huvud och kinder i det kyliga värdet. Tanken på att fem gånger om dagen be med häcken riktad mot USA är naturligtvis inte heller en nackdel. Tyvärr skulle jag också tvingas bli en kvinlig muslim och riktigt så långt är jag inte beredd att gå. Visserligen är könsbyten tillåtna i Islam enligt ett uttalande från Irans tidigare ledare Ayatollah Khomeini, men jag tror jag väljer en vanlig luva som alternativ.
En som snart kommer tvingas att flytta till Iran är Dagens Nyheters etikettexpert Magdalena Ribbing. På en fråga svarar hon att det är en självklarhet att respektera andras seder och inte tvinga någon att ta i hand om de inte vill det. De råa, obildade sällarna på DN:s ledarsidor vet dock bot och konstaterar att etikett är något man håller på med i jordhålor. Det går inte att hysa förtroende för någon som inte skakar hand konstaterar ledarsidan förnumstigt. Teheran nästa för Ribbing.
Nej, här tycks det bara finnas en utväg för DN. De bör självklart anställa Sultanen av Brunei som etikettsexpert. Sultanen har inte bara tydligt visat hur viktigt handskakningar är, faktum är att hans styres hela heder vilar på det så fundamentala handslaget. Nu när han återigen missat att få Nobels fredspris för att inte ha attackerat sina grannländer, något andra pristagare varit betydligt sämre på, kan en bra position på DN i alla fall vara ett tröstpris.
Medier: SvT, Aftonbladet, Aftonbladet2, Sydsvenskan, HD, HD2, SvD, SvD2, SvD3, Aftonbladet3, Sydsvenskan2, HD3, Sydsvenskan3
Andra bloggar om detta: Bengt Silfverstrand, Carl Rockbäck, Betraktarens Öga, Nordic Dervish, Jinge, Forum för Frihet, Badlands Hyena, Esbati
Tags: Iran, islam, carl hamilton, handskakning
Comments
9 Responses to “Sultanen av Brunei ny etikettsexpert på DN?”
Leave a Reply
-
-
Statistik från 19:e Maj, 2008
-
-
-
Rösta på Cthulhu!
-
-
Du lyckades totalt undvika sexism och det parad med någon form av biologisk överhöghet som män oftast omedvetet använder sig av. Hamilton kan dra något gammalt över sig och ämnet är uttjatat.
BUU
Jo, jag tycker också att så fort vi träffar en person som vi misstänker inte är född av svenska föräldrar (sedan hedenhös) så ska vi börja med att fråga dem hur de vill hälsa på oss, om de vill skaka hand, lägga handen på bröstet, buga, kindpussas, kramas eller gnugga näsa, och så tycker jag det är rimligt att så fort vi kommer utomlands så ska alla skaka hand med oss, eftersom det är vad vi är vana vid hemifrån.
Ja, ett alternativ är förstås att dela ut formuläret 22b-6 där 57 hälsningsvarianter finns med, alla godkända av Carl Hamilton för att användas vid givna tillfällen. Det är då man ska utröna typen av tillfälle, militärparad, kungamiddag eller vänskapligt hångel som advokaterna kommer in.
Men endast handskakningar kan vinna oss marmorpalats.
Fast Hampus:
Det finns en bra regl, som många jorden runt anser är naturlig och förenklande i umgänget mellan människor - att man tar seden dit man kommer
Medhåll. När Hamilton var inbjuden till ett program som han visste leddes av starkt religiösa muslimer så borde han accepterat deras seder. Tyvärr gjorde han inte det.
Överlag tycker jag det viktigaste är att man respekterar varandra. Hur man hälsar är en bisak. Jag kan inte förstå hur det blivit en så stor sak av något så litet. Det är som när EU-inträdet nästan helt handlade om snuset.
Hahaha.
Gör du det, Kerstin, ta seden dit du kommer, oavsett vilken sed.
Ia:
Inga problem, jag stannar i Sverige och skakar hand
Hampus:
Jag trodde inte att programmet spelades in på iranska ambassaden utan i Svt:s lokaler, som ligger på svenskt territorium.
Och jag tänker inte gå tillbaka till 1800-talets kristna traditioner att dölja mitt hår under en huvudduk, sitta på kvinnosidan i kyrkan och inte tala med främmande män med mindre än jag har förkläde med mig. Jag tänker inte heller anse att min man är min herre och att jag är underordnad honom. Det där har kvinnokampen i Sverige lyckats få slut på med de senaste 150 årens kamp för jämställdhet mellan könen och det är något jag tänker försvara med näbbar och klor nu backlashens tidevarv.
Men snälla Kerstin, börja inte du också. Vad tusan har Iran med saken att göra? Carl-Hamilton kommer inte från Iran. Kvinnorna kommer inte från Iran. Sättet att hälsa kommer inte från Iran. Iran har överhuvudtaget inte med saken att göra.
Och vem tusan har sagt att du ska gå tillbaka till kristna traditioner? Inte jag. Inte Carl-Hamilton. Inte kvinnorna. Mig veterligen har du inte ens medverkat i programmet. Jag kan inte förstå hur kvinnokamp helt plötsligt blev att försöka leta upp extrema minoriteter i samhället, angripa dem och påstå att de skulle utgöra ett hot mot 150 års utveckling.
De har gjort ett korkat val som mer eller mindre alla religiösa, men det går att respektera. Inte tusan går det att ses som ett hot mot hela Sveriges sekularisering.