Och vem tusan har sagt att du ska gå tillbaka till kristna traditioner? Inte jag. Inte Carl-Hamilton. Inte kvinnorna. Mig veterligen har du inte ens medverkat i programmet. Jag kan inte förstå hur kvinnokamp helt plötsligt blev att försöka leta upp extrema minoriteter i samhället, angripa dem och påstå att de skulle utgöra ett hot mot 150 års utveckling.

De har gjort ett korkat val som mer eller mindre alla religiösa, men det går att respektera. Inte tusan går det att ses som ett hot mot hela Sveriges sekularisering.

Och jag tänker inte gå tillbaka till 1800-talets kristna traditioner att dölja mitt hår under en huvudduk, sitta på kvinnosidan i kyrkan och inte tala med främmande män med mindre än jag har förkläde med mig. Jag tänker inte heller anse att min man är min herre och att jag är underordnad honom. Det där har kvinnokampen i Sverige lyckats få slut på med de senaste 150 årens kamp för jämställdhet mellan könen och det är något jag tänker försvara med näbbar och klor nu backlashens tidevarv.

Gör du det, Kerstin, ta seden dit du kommer, oavsett vilken sed.

Överlag tycker jag det viktigaste är att man respekterar varandra. Hur man hälsar är en bisak. Jag kan inte förstå hur det blivit en så stor sak av något så litet. Det är som när EU-inträdet nästan helt handlade om snuset.

Men endast handskakningar kan vinna oss marmorpalats.