“Det här var endast en introduktion; där de bränner böcker kommer de förr eller senare att bränna människor.”

Efter 2:a världskriget och nazi-tysklands bokbål visade uttrycket med emfast hur farliga bokbål kunde vara. Världen svor att något sådant aldrig skulle få ske. Drygt ett årtionde senare var det dags igen

I en ny doktorsavhandling som läggs fram vid Ben Gurion-universitetet berättas om hur nära arabiska 27 000 böcker beslagtogs av israeliska militären under 1950-talet, för att sedan förstöras. Böckerna, ofta läroböcker, sågs som ett hot mot staten och förvandlades till pappersmassa. Israeliska Ynet News berättar:

“I en intervju med forskaren publicerad al Jazeeras hemsida i torsdags, berätade han att Israel förstörde de palestinska böckerna som en del av planen att “judaisera landet” och att skära av de arabiska invånarna från deras nation och kultur.

Enligt doktorsavhandlingen samlade israeliska myndigheten in tiotusentals arabiska böcker i Jerusalem, Jaffa, Haifa, Safed och andra städer som varit hem åt araber. Israeliska tjänstemän fortsatte med att dela ut hälften av böckerna, men förstörde andra hälften, beskrivande dem som ett “säkerhetshot”, sa forskaren.”

Denna politik över att utplåna landets arabiska förflutna har fortsatt. Förra året beslutade sig den israeliska staten för att ta bort alla arabiska och engelska vägskyltar, endast de hebreiska ska finnas kvar. Byarnas arabiska orginalnamn ska förintas, deras förflutna ska brännas bort som Heine en gång beskrev hur koranen brändes på bål i Spanien.

Och tro inte att det stannar där. 2008 brändes Nya Testamentet på bål i Or Yehuda. Det är ett “rensande av ondskan bland oss”, förkunnade borgmästaren.

Även israels premiärminister Netanyahu refererade till ondska till i sitt tal vid förintelse-dagen. Förintelsens lärdom var att “mordisk ondska måste stoppas, så snart som möjligt”. Han skulle aldrig acceptera en ny “amalek”.

Amalek.

Amalek, amalekiterna, är enligt bibeln judarnas svorne fiende. Så ondskefulla är amaliketerna att de måste utrotas helt. Gamla testamentets grymme herre säger tydligt:

“Så drag nu åstad och slå amalekiterna och giv dem till spillo, med allt vad de hava, och skona dem icke, utan döda både män och kvinnor, både barn och spenabarn, både fäkreatur och får, både kameler och åsnor.”

Enligt myten dödades inte alla amalekiter, de lever kvar idag för att försöka döda judarna. Historiskt sett har många folk utpekats för att vara amalekiter. I boken “Reckless Rites” berättas om hur rollen som Amalek i tur och ordning har tillfallit de kristna, armenierna, nazi-tyskland och palestinierna. Under attackerna mot Gaza förklarade Safeds över-rabbin att bomberna över Gazas-befolkning var “folket israels krig mot Amalek”.

När bosättningarnas statsstödda rabbiner beskriver varför det kan vara rätt att döda icke-judiska spädbarn, “då det är klart att de kommer att växa upp för att skada oss” är det från texterna om Amalek de hämtar sitt rättfärdigande.

Och den här gången är det Iran som pekas ut som Amalek. Redan tidigare har en av Netanyahus närmaste rådgivare förklarat att det är Iran som menas. Och i Ungern stod Israels fascistiske utrikesminister och vräkte ur sig att Ahmadinejad var Hitler. Märkligt nog gjorde han det med exemplet på hur världen gav efter vid nazisternas annektering av Tjeckoslovakien. Men idag är det Israels ockupation av Västbanken, Gaza, Golan-höjderna och Shebaa-gårdarna som världen ser mellan fingrarna med.

Medier: DN Sydsvenskan HD Dagen Sydsvenskan Expressen Sydsvenskan

Bloggar: Bulten i Bo om inflytelserika folkpartister, Esbati om Iran, Dessa mina minsta bröder om förintelsedagen, Loke om Haiti, Jinge om försäkringskassan

Försäkringskassans motivering är det mest vansinniga jag hört. Aftonbladet skriver:

“Försäkringskassan anser att pengarna från tyska staten ska ses som en pension för frivilligt arbete utfört i gettot.”

Frivilligt arbete? Från en person som sattes i Auscwhitz?? Försäkringskassan tycks dela paroll med nazisterna.

“Vilka av följande läger byggdes huvudsakligen för att mörda judar?
(Du kan ange flera läger)

a) Dachau
b) Chelmno
c) Treblinka
d) Katyn
e) Hadamar
f) Gulag
g) Bergen-Belsen”

Rätt svar var Chelmno och Treblinka, båda två läger i Polen. Tre av fyra lärare svarade fel och pekade ut Bergen-Belsen och Dachau, läger placerade i Tyskland, som förintelseläger. Det är intressant, för som historikern och akademiledamoten Peter Englund konstaterat “så kan “revisionister” ta billiga poäng på att till exempel påpeka att det minsann inte fanns några gaskammare i Dachau eller Bergen-Belsen eller i Mauthausen, något som historiker av facket heller aldrig påstått”.

Levande Historia har också förtydligat detta på sin hemsida:

“Förintelselägrens enda uppgift var att med industriella metoder avliva människor. Det fanns endast fyra renodlade läger av den typen: Belzec, Sobibor, Chelmno och Treblinka. Så gott som alla människor som kom till dessa läger mördades genom gasning. Samtliga förintelseläger låg i det område som idag är Polen.”

Nu tar dock journalisten Kjell Häglund, krönikör på journalisten, bladet ur munnen och får stöd av Svenska Kommittén mot Antisemitisms Jonathan Leman som rekommenderar honom.

Enligt Häglund och Leman är Levande Historia och Peter Englund inte bättre än Robert Faurisson, den kände förintelseförnekaren. När jag själv håller med Englund och Levande Historias slutsatser anklagas jag av Häglund, i en kommentar som Jonathan rekommenderar läsningen av, för att vara en “revisionistflörtare”. Häglund, redaktör för Weird Science, har hämtat sina kunskaper från “En Ding Ding Värld” och märkliga pyskotroniska SF-filmer, gör precis vad Englund så hårt kritiserar. Ger revisionister chansen att ta billiga poänger genom att visa upp en enastående okunnighet.

Roligast är att den okunnige Häglund gör detta i en krönika med namnet “Hatkampanj i stället för debatt” där han kritiserar att tidningen Aftonbladet inte tagit in ett genmäle. Självklart censureras mina egna kommentarer på Tidningen Journalisten där jag vill poängtera Häglunds historiska felaktigheter. De som visar sig ha svårt att ta till sig forskning och bemöta argument är således Tidningen Journalisten och Häglund som föredrar hatkampanjer och censur. Det är synd eftersom tidningen nu återigen sprider de historiska felaktigheter som Levande Historia försökt förhindra hos lärarkåren.

Helena Giertta, ny chefredaktör för Tidningen Journalisten har därmed lett tidningen åt fel håll. Efter att ha anställt den kände islamofobikern Dilsa Demirbag-Sten för att skriva fördomar om muslimer, tagit in debattartiklar som vill “avdemonisera” Sverigedemokraterna och nu senast låtit den apartheidvänlige likudisten Häglund försöka förringa islamofobin har Giertta också ställt upp på det sämsta inom pressen för att låta förtal stå kvar utan möjlighet att besvara.

Giertta visar här upp mediebranchens sämsta sida. Under hennes tidning har Tidningen Journalisten fått en brunare nyans, något hon själv tycks vara stolt över.

“Förre överrabbinen Mordechai Eliahu (som jag har hört tala live, bl a i en synagoga i Tsfatt – verkligen en psykospirituell kick) ger sitt stöd till den framgångsrike affärmannen Nir Barkat.”

Tja, nog kan det ge en “psykospirituell kick”, antagligen en som får en att springa därifrån skrikande. Här är ett axplock av vad den käre rabbinen vräkt ur sig:

Mer bosättningar:

“Statens viktigaste uppdrag i dessa dagar är etablerandet av nya Yeshivas och bosättningar, erkännandet av utposterna [s.k. "illegala" bosättningar] och stöd för det nationella födelseantalet.”

Värdet på arbiskt liv:

“Även när vi söker hämnd är det viktigt att göra en sak klar – livet hos en yeshiva pojke är värt mer än livet hos 1000 araber.”

Om synagogor:

“Vid ingången såg jag en skylt om att en reformsynagoga var placerad på första våningen, en konservativ synagoga på andra våningen medans en orthodox plats för att studera Torah endast fanns på tredje våningen. Och jag undrade: Hur skulle jag kunna komma dit utan att passera dessa synagogor som hade doften av helvetet?”

Om orsaken till att judar mördades under den nazistiska förintelsen:

“Dessa människor var oskyldiga, men reformrörelsen startade i Tyskland. Dessa reformatörer av religionen startade i Tyskland och eftersom det är sagt att Guds vrede inte gör skillnad på de rättfärdiga och de onda – skedde detta.”

Mördandet av en miljon Gaza-bor:

“Om de inte slutar efter att vi dödat 100 måste vi döda 1000. Om de inte slutar efter 1000 måste vi döda 10 000. Om de fortfarande inte slutar måste vi döda 100 000, t.o.m en miljon. Vad som än får dem att sluta.”

Det är möjligt att man kan få en “psykospirituell kick” av en sån här person, ungefär samma som när man lyssnar på Ku Klux Klan eller Al Qaida. Fast själv vet jag vem jag gärna skulle ge en psykospirituell kick där bak.

“11. Hur stor andel av de judiska barnen i Europa dödades under andra världskriget?
a) 0-20 %, b) 21-40 %, c) 41-60 %, d) 61-80 %, e) 81-100 %”

Givetvis är det vansinnigt att förvänta sig att en lärare i träslöjd eller idrott ska kunna frågor av denna typ. Och på mellanstadiet? Rent vansinne att försöka lära ut ungarna sådant här i den åldern. Möjligtvis som ett bra sätt att få ungarna att drömma mardrömar.

Frågan är om det ens är intressant för de som testet egentligen borde riktat sig till: historielärare och samhällskunskapslärare. Vilken skillnad gör det egentligen om det var 79% eller 81% av barnen som dog? Det är lika vidrigt oavsett.

Är det konstigt att en träslöjdslärare tror att dessa bilder är tagna i ett dödsläger (Bergen-Belsen)?

Och sen en sak som verkligen konfunderade mig. Vet man verkligen hur många barn som nazisterna dödade? Nu är jag ingen historielärare, men jag trodde att arkiven hade förstörts och att man snarast använt demografiska undersökningar för att se hur många som dog. Hur kan man veta hur många som faktiskt dödades med en detaljnivå på en procent? Jag trodde faktiskt inte att man hade så exakta siffror. Och är Ryssland medräknat?

Andra frågor är direkt felformulerade:

“Vilka av följande läger byggdes huvudsakligen för att mörda judar?
[...]
4. Katyn
a) Ja, b) Nej, c) Vet ej”

Men Katyn var ju inte ens ett läger? Det var en skog! Det tycks mest påvisa dåliga kunskaper från Levande Historia. Läs annars om Katyn i Åke Sandins utmärkta krönika om massakern där Sovjet sköt tusentals polska officerare för att sedan lägga skulden på Tyskland under Nürnbergrättegångarna.

Andra frågor har inte ens något rätt svar, som den som vill påvisa Tyskarnas inneboende ondska:

“8. Många tyskar deltog i de tyska styrkornas omfattande avrättningar av civila judar under Förintelsen. Om en person vägrade att delta i avrättningarna, vad skulle, enligt vad du vet, ha hänt med den personen?
a) Personen skulle ha blivit avrättad, b) Personen skulle inte ha blivit avrättad men skulle ha sänts till ett koncentrationsläger, c) Familjen i Tyskland skulle ha löpt stor risk att avrättas, d) Personen skulle ha omplacerats eller på annat sätt blivit befriad från att delta i morden, e) Ingenting skulle ha hänt.”

Den frågan ifrågasätter jag helt och hållet. Hur kan “forskarna” på Levande Historia med sådan säkerhet säga att ingen tysk som vägrat delta i avrättningar blivit straffad? Hur kan man så enkelt säga: “Ingenting skulle hänt”? Och svaret är garanterat fel också. Om personen vägrat delta i avrättningarna skulle han givetvis inte ha genomfört dem. Och måste då omplaceras, svar d) blir då det logiska. Fullständigt galet formulerad fråga.

Dessutom kan man inte ha med en formulering som “enligt vad du vet” och säga att den är rätt eller fel. Sådana formuleringar har inte i en vetenskaplig undersökning att göra.

Och ett faktiskt problem. En av frågorna handlar om huruvida Dachau byggdes huvudsakligen för att döda judar. I R. R. Palmers bok “Den Nya Tidens Historia” som användes som kurslitteratur för historielärare stod det att Dachau var ett dödsläger. Om en drös historielärare utexaminerats med denna kunskap, kan man då säga att de är okunniga om de faktiskt trott på vad som stod i deras historieböcker? Och visst är det skillnad på vad ett läger byggdes för och hur de användes. Än idag diskuteras det om huruvida gaskammare faktiskt användes i Dachau och senare förstördes av nazisterna.

Är det konstigt att en idrottslärare tror att dessa bilder är tagna i ett dödsläger (Dachau)?

Även för Bergen-Belsen finns en vanlig tro att lägret var ett dödsläger. Orsaken är de extremt otäcka bilderna från lägret som togs efter lägrets befrielse. På dessa bilder kan man se en soldat som med en traktor skyfflar ned döda kroppar i en massgrav.

När en högstadielärare förväntas kunna hela historien från stenålder och framåt blir det mycket märkligt att sedan ställa frågor om rena procentsatser på enstaka händelser. Naturligtvis kommer inga lärare kunna svara på samma frågor som Levande Historias heltidsanställda forskare.

The Evolving Ape listar några andra frågor som skulle kunna ställas till forskarna på Levande Historia:

“Vilket år skedde folkmordet i Rwanda?
Vilken enskild händelse blev startskottet för folkmordet?
Vilken ”folkgrupp” utsattes för folkmordet?
Vem var befälhavare över FN-trupperna i Rwanda vid tidpunkten för folkmordet?
Ungefär hur många människor dödades per dag under de ca 90 dagarna som folkmordet pågick?”

Själv fick jag 8 rätt av 13 på frågorna om förintelsen. Inga rätt på de om Rwanda. Jag tror det säger en hel del om var fokus i undervisningen borde ligga. Slutsatsen blir annars att undersökningen är FFLH svar på marinens ryska u-båtar. Ett bra sätt att försöka äska pengar. Inte så underligt eftersom myndigheten skapades baserat på en ovetenskaplig och vinklad undersökning. Överlag känns det som om Levande Historia nu är mer kända för sina usla undersökningar än för något annat. Slutsatsen blir att myndigheten bör läggas ned och mer pengar bör ges för historieundervisning i universiteten.

Utan tvekan ska skolorna berätta om den nazistiska förintelsen. Om de gör det för mycket eller lite vet jag inte, det var alltför länge sedan jag satt i en skolbänk. Problemet är snarast att de inte talas om alla andra folkmord och förintelser. Massakern i Nanjing. Den konstlat skapade svälten i Indien. Mordet på aboriginerna.

Nackdelen med detta är att det plötsligt verkar som om det finns goda krig. Att vissa arméer begår krigsförbrytelser, andra inte. I själva verket är varje krig en förbrytelse i sig och varje sida begår sig skyldig till övergrepp. Tyskland (och till mindre del Japan) har länge varit en förebild när det gäller att ta på sig ansvar för de egna förbrytelserna.

Sverige borde här lära ut om vår roll i krig. Hur var egentligen de svenska insatserna i Kongo? Vad var vår roll i slaveriet? Genom att lära ut om våra egna förbrytelser minskar vi även krigsromantiken och önskan att delta i nya.

2008-08-20: Resumé skriver under rubriken “Skräpundersökning blev Ekots toppnyhet” att undersökningen hade ett bortfall på mer än 50% vilket vanligtvis borde ha diskvalificerat den.

Tidningar: DN, Aftonbladet, Aftonbladet2, SvD, SvD2, SvD3, SvD4

Andra bloggar: Svensson, Jinge, Blogge, WitchBitch, Paolo Pisoffi, Björnbrum, Dagen

“Selberg medgav att kvaliteten varit ojämn, och att man släppt igenom texter på Manas sajt med antisemitiska formuleringar.”

Detta var en total lögn och formuleringen ändrades snart till:

“Selberg medgav att kvaliteten varit ojämn, och att man släppt igenom en text på Manas sajt med antisemitiska formuleringar.”

Vad Alm givetvis inte skriver är två saker. Att texten plockades bort av den tidigare chefredaktören långt innan drevet mot Mana kommit igång. Dessutom ljuger han uttryckligen om att Selberg skulle medgivit att antisemitisk släppts igenom. När LOKE ringde upp Selberg ansåg hon sig ha blivit uttryckligt felciterad av tidningen. På Manas hemsida skriver hon:

“Så, har Mana publicerat en antisemitisk text? Nej, jag tycker inte det. Vi har, under en kort period, låtit en palestinsk skribent ge sitt perspektiv på Israels ockupationspolitik. Vi tyckte inte hans analys var rimlig och vi tog bort texten. Men när han skriver om ”israelisk snikenhet” gör han inte det mot bakgrund av ett historiskt arv som handlar om allt från Shakespeare till nazism och kristen vardagsrasism. Han gör det mot en bakgrund som handlar om att den israeliska staten stulit land från hans släktingar, hans grannar, hans vänner. Att den israeliska staten skickat bulldozers till barnfamiljers hus. Att flyktingläger blivit bombade. Att barn förvägras rätten att leka som vanliga barn. Mana har inte publicerat en antisemitisk text, vi har publicerat en text med formuleringar vi inte kan stå för. “

Nu är Kristian Alm i farten igen gällande Israel. För några dagar sedan skriver han under rubriken “Mediekritiker fick rätt om ‘dödsskjutning’”:

“Den franske mediekritikern Philippe Karsenty har fått rätt i fransk domstol när han hävdat att TV-kanalen France 2 ljuger om vad som hände när en palestinsk pojke år 2000 påstods ha blivit dödad av israeliska säkerhetsstyrkor.”

Problemet är att det inte är sant. Igen. Vad den franska domstolen granskade var inte huruvida TV-kanalen France 2 skulle ha ljugit om händelserna år 2000. Domstolen granskade om Israel-lobbyisten Philippe Karsenty skulle fällas för förtal när han påstod att TV-kanalen ljög. Exempelvis så innebär knappast frikännandet av Ahmed Ramis (ökänd från Radio Islam) alla böcker att innehållet är sant. Bara att han inte kunde fällas. Den högsta domstolen, som frikände Karensty, dömer endast på teknikaliteter, inte på innehåll. Alla tidigare instanser, som också bedömt innehållet, valde att fälla Karensty.

Frankrike har en lag som säger att den nazisitiska förintelsen inte får ifrågasättas. Den lagen utsträcker sig inte till andra dödsoffer, som t.ex Mohammed Al-Durra som TV-inslaget handlade om. Därför är det lagligt att komma med de mest obestyrkta påståenden. Som t.ex Philippe Karsentys.

Karensty har tidigare kritiserats av den israeliska ambassadören i Paris för hans förtal. Inte undra på det, Karensty påstår ju t.o.m att pojken aldrig dödades utan att hela filmningen var ett skådespeleri. Vilket ställer den israeliska arméns rapport i en underlig dager eftersom den på intet sätt ifrågsätter Al-Durras död utan enbart påstår att pojken skulle ha dödats av palestinsk eld. Karensty säger själv att den israeliska armén arbetat direkt mot honom i det här fallet.

Som Francis Szpiner, France 2:s advokat, uttryckte det:

“Man kan inte förvandla domslutet till vad det inte är – därför att domstolen slår fast att Karsenty inte gav några bevis för sina påståenden.”

Kristian Alm ljuger alltså både i text och rubrik om vad domstolen kommit fram till, nämligen att den på intet sätt bortseer från att journalisterna på France 2 kan ha agerat rent profesionellt. Tyvärr verkar Kristian Alm släpat med sig andra tidningar i lögnen.

Innebär det att påståendet att Kristian Alm är en fanatisk israeldyrkare blir sant? För efter de här två medvetna feltolkningarna finns det i alla fall grund nog för att kunna påstå det.

Filmsekvenser från händelsen finns här.

Tidningar: Sydsvenskan,

Andra bloggar: Rawia Morra om säkerhetsrådet, Det Progressiva USA om outbildade palestinier och Anna Wester om Israels nya militära bidrag till melodifestivalen

Finkelstein har nu blivit utvisad från Israel, som han tidigare besökt 15 gånger, på en period av minst 10 år vilket fick den israeliska tidningen Ha’aretz att undra: “Vem är rädd för Norman Finkelstein?”:

“Begrundande hans ovanliga och extremt kritiska åsikter kan man inte undvika misstanken att vägran att släppa in honom i Israel var ett straff snarare än en förebyggande åtgärd.”

Utvisningen har också fördömts av The Association for Civil Rights in Israel (ACRI). En intervju med Finkelstein om utvisningen publiceras på Democracy Nows hemsida.

Norman Finkelstein är inte den enda som vägrats inträde till Israel. Den sydafrikanske ärkebiskopen Desmond Tutu, en av de största motståndarna till det landets tidigare apartheidsystemet, vägrades nyligen inträde till Israel eftersom han sågs som “länkad till FN:s kommission för mänskliga rättigheter”. Redan 2006 vägrade Israel visum till fredspristagaren Tutu för första gången och denna gång tvingades Tutu åka via gränsposteringen Rafah i Egypten.

Desmond Tutu fördömde blockaden mot Gaza som olaglig:

“Allt vi hört om förhållandena i Gaza – berövandet, känslan av desperation, bristen på ekonomisk aktivitet – förberedde oss inte för den klara verklighet som vi såg. Hela situationen är en styggelse. [...] Mitt meddelande till det internationella samfundet är att våran tystnad och medhjälp, särskilt gällande situationen i Gaza, är en skam för oss alla. Det är nästan som beteendet hos militärjuntan i Burma.”

Han tillade:

“Det kan inte bli någon rättvisa, ingen fred, ingen stabilitet, inte för Israel, inte för Palestinerna, utan ett ansvarstagande för brotten mot de mänskliga rättigheterna.”

Samtidigt som Tutu besökte Gaza invaderades remsan av israelisk militär som kidnappade 60 civila, däribland en av kameraman för en lokal nyhetsbyrå.

Tidningar: Sydsvenskan, Sydsvenskan, Dagen, Aftonbladet

Andra bloggar: Rawia Morra om amerikanska misstankar, Paolo Pissoffi om en inbjudan från Irak, Paoli Pissofi om hur alla inte får åka till Österrike och Svensson om vänsterns problem med antisemitism

Norman Finkelstein är son till två överlevande från den nazistiska förintelsen, ändå har olika israeliska propagandaorgan försökt peka ut honom som “förintelseförnekare”. Ett av dessa organ är organisationen MEMRI som startades upp av den israeliska säkerhetstjänsten med målet att klippa ut de värsta bitarna ur arabisk press och med hjälp av förkastlig redigeringsteknik och felaktiga översättningar prångla ut en bild på hela arabvärlden som särskilt hatisk och antisemitisk. En genomgång över hur MEMRI klippte sönder en intervju med Finkelstein finns här.

Det är mot detta sätt att utnyttja förintelsen som Finkelstein protesterat, särskilt i sin bok Förintelseindustrin.

Läs en längre text av Finkelstein om förintelseforskningen.

Tidningar: UNT, Sydsvenskan, Aftonbladet

Andra bloggar: Rawia Morra om barnfångars rättigheter, Pastey om behandlingen av somalierna, Loke och Svensson om antisemitism

Från att tidigare varit massakerförnekare har FN-sändebudet Daniel Carmon nu tagit det fulla steget ut och blivit historieförnekare. Cameron menar att ordet “Nakba” aldrig ska få användas inom FN, palestiniernas lidande ska tystas och aldrig få nämnas.

Nästa steg torde självklart vara att förbjuda ord som “Förintelse”, “Holocaust” och “Shoah”. När dessa ord nu börjats använda av israeliska representanter för vad som ska drabba palestinierna kommer självklart FN:s sändebud snart säga samma sak om dem som han nu säger om “Nakba”, att det är:

“…ett verktyg för arabisk propaganda för att underminera legitimiteten för etablerandet av Staten Israel och det ska inte vara en del av FN:s lexikon.”

Nå, Per Gudmundsson på SvD kommer säkert hålla med förbjudet. Idag outade han sig som Israel-lobbyist som ville festa med Samfundet Sverige-Israel, den israeliska lobbyn i Sverige. Dessutom passade han på att ljuga han om hur den judiska terrorgruppen Stern-ligan på kort tid “utplånades” av den egna sidan, när dess ledare i själva verket blev premiärminister och terroristerna öppet hyllades i israeliska TV-program.

Andra tokstollar på rymmen är George Bush som nyligen fick ett ryck av religiös fanatism och utropade alla israeliska judar som “det utvalda folket” som förevigt skulle få USA:s stöd. Ett tämligen rasistiskt uttalande, att säga att det judiska folket skulle vara utvalt för att sprida apartheid i Palestina. Annars måste det kännas tryggt för sionisterna att ha regliösa fanatiker på sin sida. De enda andra som vill stödja apartheidstaten är ju Mikroniesien och ibland Marshallöarna, båda beroende av bistånd från ovannämnda religiösa fanatiker.

Läs också om hur Max Colliander fick sin arm krossad av polisen för att han demonstrerade för palestiniernas rättigheter.

Tidningar: Expressen, Aftonbladet TV, SvD, GP, DN

Andra bloggar: Palestinagrupperna om Nakba, Det Progressiva USA om USA-valet och Galahad om bosättningarna