“Det är inte goda självar försmalade i Hamas utanpolitiska ambitioner.”

/Riksdagsledamoten Fredrick Federley på sin blogg, 9/6-2010

Ja, fråga inte mig vad det betyder.

“Enligt uppgift på fredagen har lagens tidigare mycket vida definition av “yttre hot” snävats in till sju mer definierade ändamål för FRA:s arbete. Däribland yttre militära hot, hot mot säkerheten för svenskt deltagande i fredsbefrämjande och humanitära internationella insatser, säkerhetspolitiska konsekvenser vid internationell terrorism samt utveckling och spridning av massförstörelsevapen.”

Snävats in? Nej, tvärtemot vidgats:

“och till slut den mer allmänna punkten att FRA kan spana mot internationella föreeteelser i övrigt av särskild betydelse för svensk utrikes- säkerhets- och försvarspolitik.”

Det behöver alltså inte längre vara ett hot. Det räcker med en yttre relevant företeelse. Vilket i princip kan betyda vad som helst. Det är inte direkt något som lugnar även om Fredrick Federley tycks mycket nöjd över att insnävningen som inte finns har gjorts. Kan tro det.

Sydsvenskan grusar dessa förhoppningar:

“Vissa FRA-kritiker tycks tro att FRA bara ska få spana mot yttre militära hot. ”Det betyder bara ryssar”, jublade folkpartisten Cecilia Wikström i torsdags. Men något sådant står det inte i femtonpunktslistan.”

Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén är fortsatt kritisk:

“Jag är inte nöjd med förändringen. Meddelarfriheten kränks och källskyddet bryts.”

Kappvändarna i folkpartiet har visat att de inte går att lita på. Lite nytt omslagspapper och de är glada. Miljöpartiets Peter Eriksson säger torrt:

“Först var de mot. Sedan var de för. Sedan var de mot. Sedan var de för. Än slank de hit å än slank de dit. Å nu slank de ner i diket.”

För min genomgång av alla punkter i förslaget, se här.

Tidningar: Expressen, DN, DN2, Ny Teknik, SvD, SvD2, SvD3, Kristianstadsbladet, HD

Andra bloggar om FRA: Jinge, Arvid Falk, Christian Engström

“Självklara inbjudna är celebriteter som är Israelvänner. Vi vill att det ska nå varenda mingelsajt och skvallertidning, framför allt sådana som riktar sig till unga.”

 

Unga och lättpåverkade är målet, dagstidningar och granskande journalister ska undvikas.

Dessutom kommer han med ett intressant påstående:

“Efter att i årtusenden varit slavar eller förtryckta fick judarna sin fristad i Israel.”

 

Slavar? Först trodde jag att Federley förväxlat judarna med afrikanerna. Eller kanske livegenskapen som var vanlig i Europa. Sedan insåg jag att han antagligen hänvisade till de bibliska berättelserna om hur judarna förslavats i Egypten. Det vore märkligt, historiker idag är rörande eniga om att hela historien om judarnas slaveri i Egypten, deras flykt därifrån och skapandet av Israel är en myt som helt saknar historisk bakgrund.

Harvard Magazine publicerade för några år sedan en artikel om hur Egyptens pyramider. Till skillnad från bibelns sagoberättelser visade det sig att byggarna var kontraktsanställda och levde ett tämligen priviligierat liv. Richard Redding vid University of Michigan Museum of Natural History konstaterade att enorma mängder benrester, nog för att föda tusentals människor med kött varje dag, hittats vid utgrävningar. Harvard Magazine konstaterar:

“Här fanns bevis på att många människor – antagligen inte slavar eller vanliga arbetare utan kunniga hanterverkare – festade på färsk biff, det bästa köttet som fanns tillgängligt.”

 

Gammalt klotter har visat att arbetarena organiserat sig i olika grupperingar med namn som “Khufus vänner” eller “Menkaures suputer”. De bodde i baracker där upp till 2000 arbetare kunde bo åt gången i roterande skift.

Bibelns påstående om judiska slavar som byggde pyramiderna har ungefär lika stor trovärdighet som att de byggdes av utomjordingar.

Detta har lett vissa forskare om gamla testamentet, som t.ex Thomas L. Thompson, att istället se Bibeln som en serie moraliska berättelser för filosofiskt begrundande. Andra menar att det kan ha funnits ett israeliskt rike, men i så fall långt, långt mindre än vad Bibeln vill påstå och inte på något sätt en regional makt med ens den minsta påverkan på sin omgivning.

En sak är alla historiker eniga om. Bibeln är i praktiken oanvändbar som historisk källa med fullt av felaktigheter, hopp mellan århundraden och tidsåldrar, sammanblandningar av folkslag och grupperingar.

Bibeln lämnas helst till de religiösa. Se gärna History Channels dokumentär hur arkeologin slagit hål på bibelns myter.

The Bible Unearthed:

The Bible Unearthed 2:

The Bible Unearthed Part 3:

The Bible Unearthed Part 4:

The Bible Unearthed Part 5:

The Bible Unearthed Part 6:

The Bible Unearthed Part 7:

The Bible Unearthed Part 8:

The Bible Unearthed Part 9:

Andra bloggar: Jinge om selektivt frihetsönskande, Paolo Pisoffi om antisemitism, Rawia Morra om stämningen i Israel, Anna Wester om SS Liberty, Michael om ännu en Hitler

Och ett inslag om hur Fredrick Federley går bakvägen.

Ja, det börjar likna personföljelse, men eftersom jag avskytt Federley som politiker i en lång tid och inte bara ser till hans agerande i den här frågan tycker jag det är acceptabelt. Annars ska naturligtvis alla andra Stasi-anhängare också fördömas. Onsdag har därför gjort affischer för alla riksdagens integritetskränkare. Passa gärna på att sätta upp dem i området för riksdagsmannens valkrets.

Projo tipsar om hur trafik för MSN kan krypteras. SvD beskriver också hur kampen mot FRA går in i ett nytt led med juridisk aktivism. Det handlar nu om kränkningar mot Sveriges grundlag och mot Europakonventionen.

“- Europakonventionen kräver att varje kränkning av skyddet för korrespondensen ska stå i proportion till ändamålen. Det innebär att varje enskilt ingrepp ska vara nödvändigt. Om det finns mindre ingripande medel för att uppnå samma mål, ska de i stället användas. Och eftersom proportionaliteten ska uppnås i varje enskild övervakningsåtgärd, är kraven ganska högt ställda.”

Utöver det finns det de direkta demonstrationerna. Rick Falkvinge uppmanar till bananrepublikfest onsdagen den 2:a juli, 15-19 på mynttorget och på Offentliga Affärer uppmanas folk att redan den 24:e juni vandra runt utanför riksdagen med kaninöron, kikare och annan spaningsutrustning för att spionera på alla som går förbi. Det är ett event för hela dagen. Miss Evil berättar om hur man bör flagga på halvstång i midsommar samt att en demonstration är planerad till den 23:e juni då man ska komma svartklädd till Riksdagshuset för att sörja Svart Måndag.

Samtidigt kommer uppgifter om att 20 agenter på FRA outats. De som vill spionera på oskyldiga svenska medborgare har nu själva blivit spionerade på. Creativedirector skriver den logiska frågan:

“De hemliga agenterna på FRA kunde inte skyddas, hur skall de kunna skydda andra hemligheter?”

Tidningar: DN1, DN2, Trelleborgs Allehanda, Sydsvenskan, Sydsvenskan2, Sydsvenskan3, Expressen och Aftonbladet

Andra bloggare: Lennart Regebro skriver om hur man skyddar sin mail från FRA, Röd Libertarian skriver om hur man surfar anonymt, Jinge skriver om liberalismens dödgrävare, Svensson vill ha ett helt nytt parlametariskt system

“Vad ni säger skall vara ja eller nej. Allt därutöver kommer från det onda.”

Det är alltså ja eller nej, inte ja och nej! Och tyvärr måste jag som ateist ge bibeln rätt, uppenbarligen kommer Federleys agerande från det onda. Det är dock inget vi ska förvånas över. Federley ser som Israelvän araber som de största fienderna och har betalat pengar till den israeliska armén när de som bäst massakrerat civila. Och som Jan Guillou konstaterar i ETC gällande FRA-lagen så är det främst araber som ska förföljas och övervakas. Snyftandet i riksdagen var här uppenbart ett spel för gallerierna.

En annan självutnämnd liberal som med glädje röstat för FRA-lagen och övervakning av hela det svenska folket är Fredrik Malm. Fredrik Malm har erfarenhet av övervakning. Vid valet år 2006 var han väl införstådd i det olagliga datorspionaget på det socialdemokratiska partiet. Fredrik Malm har här visat att han inte har någon respekt alls för lagar när det gäller övervakning och hans skrupelfrihet lär tyvärr delas av de som sagt ja till lagstiftningen.

En vän till min far har så länge han minns kallat folkpartiet för “Förbudspartiet liberalerna”. Utan tvekan har han en poäng. Folkpartiet har tidigare förespråkat angiveri i svenska skolor. Bo Ekman skrev då i SvD:

“Folkpartiet har bytt fot från socialliberalism, friheter och rättigheter och försvarare av individens integritet, till disciplin, ordning, buggning, prövning av medborgare och angiveri i skolan. [...] Folkpartiet har nu blivit tvärsäkerhetens och nitälskarens parti, inte ifrågasättarens och det öppna samtalets parti.”

Tack och lov har folkpartiet inte lyckats tysta alla dissidenter. Tidigare i morse var jag en av de som skickade blommor till den folkpartistiska riksdagskvinnan Camilla Lindberg. Där Birgitta Ohlsson var fegt opportunistisk när hon lade ned sin röst mot FRA var Camilla Lindberg däremot modig och höll fast vid sina ideal. Sånt måste man respektera. Tyvärr ser jag att Lindberg är i Borlänge och antagligen inte ens får se min blomma. Riksdagen vägrar också ta emot en del blombud enligt rapporter. Förhoppningsvis klarar sig den lilla nalle som jag sitter fast vid mitt hälsningskort.

I grunden tycker jag dock det är märkligt att alla dessa självutnämnda liberaler och piratpartister först nu har vaknat. ECHELON, den anglosaxiska motsvarigheten till FRA, har nu funnits långt mycket längre. Redan 2001 gjorde EU en rapport där man konstaterade att det övervakningssystem som skapats av USA i sammarbete med Storbritannien, Kanada, Australien och Nya Zealand antagligen också användes för industrispionage. EU gav då ut rekommendation över hur ECHELON skulle motarbetas. En förteckning upprättades med främst följande punkter och krav:

• En grupp skulle skapas för att försäkra sig om att de europeiska ländernas rättigheter inte skulle komprometteras.
   
  
• USA skulle signera ett särskilt avtal om att inte överstiga gränserna för spionaget.
   
  
• Alla andra EU-medlemmar skulle se över sina spionagelagar och förkasta alla de som inte passar in gällande mänskliga rättigheter.
   
  
• Alla EU-länder skulle lova att inte medverka i industrispionage och USA, Kanada, Australien och Nya Zealand skulle också skriva under.
   
  
• Storbritannien skulle förklara sin roll inom ECHELON.
   
  
• Storbritannien och Tyskland skulle kräva att USA signerade avtalet som ett krav för att installation av mer amerikansk spionageutrustning på deras territorier.
   
  
• Att företag och indivder skulle använda sig av krypteringsmjukvara som en självklarhet vid allt hanterande av känslig information och att EU stödjer “användarvänlig open-source mjukvara för kryptering”.
   
  
• Att EU investerar i skapandet av nya teknologier för kryptering och avkryptering.
   
  
• Att EU-medlemmar talar med varandra gällande övervakning av telecom och att en internationell samling hålls för att diskutera sådana saker.

 
Kommer dessa punkter vändas mot Sverige nu?

Tidningar: Ny Teknik 1, Ny Teknik 2, Ny Teknik 3, DN, Aftonbladet, Norrbottens-Kuriren, Sydsvenskan, Dagen, SvD, SvD2, Trelleborgs Allehanda, HD

Andra bloggar: Trotten om demokratins fiender, Onsdag om personligt ansvar, Lex Orwell om Wikileaks stundande flytt, Jinge om Fredrick Federleys mamma, Bulten i Bo om de som måste gå och Blogge om vår nya flagga

Det var en centerpartist från Kungsör
som på utsidan ser ut som man bör
Men under hans särk
fanns ett medicinskt underverk
Utan ryggrad han behändigt sig rör!

(texten gäller givetvis också den alltid lika opportunistiska Birgitta Ohlsson)

Tidningar: DN, SvD, Aftonbladet och Expressen

Andra bloggar: Jinge om nödvändigheten av kryptering, Rawia Morra om integritet, Svensson om svek och Federley som personifierar svek.

“Demirbag-Sten är ju mycket riktigt en muslimhatare, hon talar ju om vikten av yttrandefrihet, en värdeneutral stat, respekt för liberala fri- och rättigheter.

Sådant kan inte MUSLIMER tåla!”

Mer tydligt kunde inte Sundevall outa sig som islamofob. Alla muslimer är emot yttrandefrihet och respekt för liberala fri- och rättigheter menar han. Och på så vis spottar han hundratusentals svenska muslimer i ansiktet.

Centerpartiet, Folkpartiet och Sverigedemokraterna tycks nu konkurrera om vilka som hatar muslimer mest, vilka som vill se dem mest förtryckta och förtalade. Med Sundevalls senaste kommentar knappade Centerpartiet in på de andra.

En sak är säker. Inte är centerpartiet intresserade av några muslimska medlemmar eller väljare.

Uppdaterat 2008-04-17: Sundevall menar att det skulle vara värt någon sorts “dementi” och därför publicerar jag från hans egen blogg: “Menar du verkligen detta? – Nej, givetvis inte. Det är SARKASM.” Och det uttrycket kommer han självklart använda för att bortförklara hela sin blogg, för inte tala om sina åsikter om Dilsa Demirbag-Sten som är sarkastiska eller bara otäcka.

“Sverige är det mest israelfientliga landet i Europa”, hade Manor fräst. “Den platsen delar Sverige med Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Norge, Danmark och resten av europas länder. Det är skamligt!”. Manor var upprörd och Federley kunde inte annat än hålla med. Nog var det märkligt hur många palestinavänner som fanns, särskilt som de inte fanns några palestinier eller i alla fall inte skulle finnas när Israel var klara med dem.

Jobbigast blev när Manor höll med Jerusalem Post om att en bojkott mot svenska varor borde inledas. Federley hade satt sitt koschervin från de ockuperade Golan-höjderna i halsen. “Blir det inte väldigt svårt att handla mat då?”, hade han frågat tveksamt. “Inte alls”, hade ambassadören svarat, “Vi gör som med FN-resolutionerna och struntar i beslutet bara!!”.

Annars hade middagen gått bra. Federley hade fått i uppgift att ordna en stor PR-fest åt Israel. Den skulle han anordna med Katrin Schulman och Dominicka Peczinsky. Federley gillade Katrin Schulman. En gång sa hon att hon trivdes med småblåsta människor, något som stämde för Federley också. Tänka att de kunde fungera så bra ihop!

Federley hade redan planerat ut var festen skulle hållas – på Spy Bar. Katrin Schulman hade tidigare anmält dörrvakterna där för misshandel, men åtalet hade lagts ner. “Jag sa bara att de var som kackerlackor i en flaska”, sa Shulman med tårar i ögonen, “som drogade kackerlackor i en flaska. Sedan la jag till att tusen personer som de inte kom i närheten av mitt värde. Och då bar de ut mig”. Schulman snöt sig i en av sina nyinköpta kachoonäsdukar och Federley dunkade henne medkännande i ryggen. Spy Bar var alltså platsen. Baren skulle ockuperas och de som ägt den skulle få lära sig att det att man inte kan behandla folk hur som helst, det finns gränser. Israeliska gränser vill säga, och nu skulle de flyttas fram lagom till 60-års minnet av den första framflyttningen.

Federley hade redan ringt en av sina vänner i Sverigedemokraterna, Ted Ekeroth, som en gång startade upp hemsidan FIDIM, “För Israel och Demokrati i Mellanöstern”. Demokrati enligt sverigedemokratisk modell alltså. Redan då hade Federley inte kunnat låta bli att fnissa över formuleringen. Nu skulle de hjälpa till med ockupationen och övertagandet av Spy Bar. Federley gungade lyckligt på fötterna och tänkte hur trevligt det var att ha några riktiga råskinn på sin sida.

Planenen var enkel: Ägaren till Spy Bar skulle förvisas och de anställda skulle skjutas eller kastas ut. “Så får de lära sig hur kollektivskuld fungerar”, sa Katrin triumferande och Federley tillade, “Lite liberal ödmjukhet är vad de behöver lära sig!”. Dominicka tittade med skimrande ögon på bilderna av ett av de tatuerade skinnheads de lejt. “Vår egen lilla kärleksarmé”, sa hon ömt och kysste fotografiet. De hade alla blivit tveksamma när de sett det det lilla hakkorset som var tatuerat på vänstra sidan halsen på skinnheadet, men Dominicka hade avfärdat det hela: “Kunde de första sionisterna sammarbeta med nazisterna ska det väl vara ok för oss också”.

Efter Israel-festen skulle Spy Bar omvandlas till salladsbar. “En annan salladsbar”, suckade Katrin. “Nej, det här är inte En Annan Salladsbar”, förklarade Federley, “utan en annan salladsbar”. “Men nu sa du ju att det var en annan salladsbar?”. Katrin rynkade på ögonbrynen. “Ja, en annan, men inte en… äh, strunta i det”. Federley fick ont i huvudet. Det fick han alltid av sallad. Eller var det av bokföring? Allt var så knepigt, men som tur var var konkurser enkla.

Den här gången skulle det inte behövas en konkurs dock, Dominicka hade allt planerat. “Vi tar in gästarbetare och stänger in dem i källaren”, sa hon leende, “Protesterar de för mycket stänger vi av strömmen för dem”. “Bäst att kontrollera dem efter bombbälten”, sa Federley som visste hur de där utlänningarna var. Eller var det muslimer? Sak samma, bäst att vara försiktig. “Jag gillar inte bruna människor”, mumlade Katrin surt. “Jag vet”, sa Federley triumferande, “därför har jag borrat ett litet hål in i källaren. Där kan vi slänga in kinapuffar på dem så att de vill fly och lämna källaren till oss”. “Fast vi har ju stängt in dem?”. Katrin såg frågande ut. “Detaljer, detaljer.” Federley ilsknade till, varför skulle folk alltid ifrågasätta honom? Han visste ju att han hade rätt och då var det väl bara för alla andra att hålla med.

Dominicka stod framför spegeln och övade på att säga könsord. Själv skulle hon ta hand om underhållningen på PR-festen. Förhoppningsvis skulle Carolina Gynning acceptera en inbjudan och fick de bara med Linda Rosing kunde de återuppliva Dominickas gamla favorit “Tutti Frutti”. Dominicka själv paxade för att vara Miss Blåbär och hade letat upp en bra blus som snabbt gick att öppna för att visa behagen. Det skulle väl kunna locka dit Carl Bildt! Ulf Ekman från Livets Ord hade lovat att komma och tala i tungor senare fram på kvällen och Alexander Bard skulle ta emot piskrapp för 100 kronor styck, allt som skulle gå till de 2000 nya lägenheterna som just skulle börja byggas på ockuperad mark.

Inbjudningslistan fanns kvar dock. Sverigedemokraterna var ju självskrivna som det mest israelvänliga partiet, näst efter Svenskt Folkeparti. Dessutom arbetades det hårt i bakgrunden på att få loss Helge Fossmo från fängelset. Där fanns en fin israelvän som visat egenskaper på den beundrandsvärda hänsynslöshet som så uppskattades bland Israels vänner. Siewert Öholm skulle i egenskap av mossad-agent smyga runt och attackera folk med frågot han krävde svar direkt på. Och kanske kunde man få med Per Ahlmark? Vid 12-slaget kunde han höja champagneglaset och torrt utropa ett “Lycka till” till det sionistiska projektet.

Hela familjen Bonners skulle naturligtvis komma och ha med sig några tama chefredaktörer. Dessa skulle dock inte få vara med på festen, en särskild lokal fanns där de under 8 timmar skulle få lyssna på “Hava Nagila” och se på hollywoodfilmer med ondsinta muslimer. Dominicka hade lovat att göra plats i rummet åt SvD:s ledarredaktion. Lisa Abramowicz hade dock lämnat återbud. Som företrädare för Svensk Israel-Information och Judiska Församlingen samtidigt hade hon nyligen sett en muslim och drabbats av en ångestattack. “Massakrera självmordsbombaren”, hade hon skrikit och försökt strypa honom med den pro-israeliska palestinasjal som hon köpt på postorder. Nu vårdades hon av läkare som 16 timmar om dygnet läste Leon Uris “Exodus” för henne.

Det skulle bli en fantastisk fest. Och om det skulle komma några otäcka anarkister och störa hade Federley redan tänkt på det. Från den israeliska armén hade han fått låna några missilramper och riktat in dem mot slumpvist valda mål bland drägget på söder och bilbomber hade placerats ut hos ledarna för olika palestinavänliga organisationer. Visserligen skulle inte de som försökte störa festen skadas, men någon skulle väl bli arg. Och vad mer kunde man önska?

Tidigare inlägg om Federley här.

Andra bloggar: Paolo Pisoffi och Esbati om Federley, Rawia Morra om hur Egyptien subventionerar Israel med olja

“Bidraget är något av det mest osmakliga och omdömeslösa inslaget i svensk politik i dag och kommer att förfölja oss länge. Centerpartister jag har pratat med uttrycker starkt missnöje, men även partiet måste tydligt och officiellt ta avstånd från våldet mot civilbefolkningarna och stå upp för våra värderingar, precis som vårt syskonparti i Finland. Fredrick Federleys eget förbund, Cuf, lade först ut artikeln på hemsidan men den togs snabbt bort igen, den finns inte ens kvar i arkivet. Det är lätt att avlägsna en artikel på hemsidan. Än svårare är det att återvinna trovärdigheten nästa gång vi säger att vi kämpar för de mänskliga rättigheterna.”

Federley skulle skänkt pengar till soldaterna

Konkursmakaren Federley fick dock självklart stöd av islamofobiskt israelvänliga organisationer som FIDIM och Israeler.com som försöker sprida hat mot alla muslimer, ockupationsapologetiska grupper som Samfundet Sverige-Israel och massakerälskande, historieförfalskande islamofober som Dibbuk.

Federleys har därefter fortsatt sin kamp mot de mänskliga rättigheterna och för en apartheidstat i Israel. Året därefter blev han imponerad av den kristna falangiströrelsen i Libanon vars skapelse inspirerades av den nazistiska ungdomsörelsen. Falangisterna begick bl.a, med Israels stöd, mord på flera tusen civila palestinier, kvinnor och barn, i flyktinglägret Sabra-Shatila. Inte undra på att Federley blev fascinerad, särskilt som SLA (falangisterna) var så kända för sitt användande av tortyr. Sånt glädjer en “liberal” som Federley som säkert ljublade när han såg bilderna från Abu Ghraib.

Senare nästa år attackerade han Per Granstedt för att denne i SvD konstaterat att det var fel att föra en apartheidpolitik, vare sig det är i Israel eller i Sydafrika.

I början på detta år gladde sig Federley åt att israelerna stängde av strömmen för palestinierna, bl.a genom att förvägra oljeleveranser. Detta ledde till flera dödsfall på de palestinska sjukhusen när livsuppehållande apparatur slutade att fungera och elen i operationssalarna försvann. Sånt glädjer Federley, eftersom det då inte behöver slösas bomber på de döda.

Nu har Federley konfererat med den israeliska ambassadören, ni vet, han som ersatte den galne vandalen som i ett försök att immitera Djinghis Khan gick bärsärk på en utställning. Den nya ambassadören tycks ännu inte hunnit träffa presumtiva mördare och kristna fundamentalister som de i Knutby, men Federley är väl nära nog.

Federleys åsiktsfränder

Mötet ledde till att den tidigare knarkaren Federley ska medverka i att försöka samla ihop sveriges rasister för att de ska kunna medverka i en 60-års fest för ett judiskt Israel där palestinier ska få vara andra klassens medborgare. Federley själv förklarade det genom att håna de som är för mänskliga rättigheter för palestinier, alla palestinier är terrorister menade han:

“- I Sverige tycker vi synd om den som tar på sig ett bombbälte.”

Det är de här vi ska tycka synd om enligt Federley