Klicka här för att hjälpa till (själv kan jag inte skicka betal-SMS med min telefon så där försvann min eventuella medverkan).

Vid mitt eget besök i Kambodja passade jag på att ta mig till det landminsmuseum som ligger vid Angkor Wats-ruiner. Så här skrev jag då:

“Museet är grundat av Aki Ra som under sin period som barnsoldat under de röda khmererna själv la ut nära 20.000 minor. Nu desarmerar han minor och har själv förstör över 50.000 stycken. En landmina kan kosta så lite som en dollar att tillverka och så mycket som 1000 dollar att desarmera, vilket förklarar Bofors beslut att börja tillverka minröjningsutrustning. Lite som om tobaksbolagen skulle starta vinstdrivance cancersjukhus.

Föreställ er 1000 dollar per mina i det fattiga Kambodja där 200.000 minor kan röjas på ett år. Givetvis använder man billigare metoder. En minröjare berättade om hur han sex gånger klivit på minor, varje gång klarade han sig med att få sitt träben bortsprängt. Det riktiga hade han förlorat redan på den första minan.”

Bilden nedan kommer från det muséet.

Bloggar: Svensson och Esbati om hatet mot muslimer

“Pengar som varit avsatta för att rensa bort landminor och få bort vapen från konfliktzoner plundras nu för att kunna betala en privat försvarskontraktering och hålla Tornado-jetplanen flygande i Irak, enligt ett konfidentiellt memo sett av The Guardian.”

Legosoldatsföretaget BAE ska betalas från Fonden för Konfliktsförhindrande, ett klart ironiskt val eftersom pengarna nu används till kofliktsskapande istället. Mellan 60 och 120 miljoner svenska kronor ska nu gå till att hålla planen flygande istället för att rensa landminor i Mocambique.

Mer nyheter:

• Flera israeliska parlamentsledamöter vill förvisa de arabiska parlamentsledamöter som inte vill att Gaza bombas sönder och samman. Israel fortsätter också med de krigsförbrytelser som byggandet av nya hus i bosättningar innnebär.

I spånga också?

Andra bloggar: Svensson och Trotten om den 15:e majs demonstrationer mot Irak-kriget, Rawia Morra om undermineringen av Al Aqsa-moskéen.

* * *

Krukslätten ligger i norra Laos, inte långt ifrån den vietnamesiska gränsen. Namnet kommer från de en till två meter höga stenkrukor som finns utplacerade. Exakt meningen med krukorna vet ingen. Vissa säger att de gjordes för att brygga vin, andra för att användas i begravningsritualer.

Krukslätten är också känd för sin andra, hemskare historia. Under Laos-kriget, då amerikanska bombningar systematiskt förstörde landet, var krukslätten föremål för de intensivaste bombningarna. Byborna som bodde runt tvingades fly in i grottor för att undvika bomberna och vid matlagning gjorde man allt för att röken inte skulle synas, då de amerikanska planen anföll vid minsta syn av liv. över tva miljoner ton bomber fälldes över Laos, i snitt en bomb var åttonde minut under nio års tid. Detta motsvarar 20 ton per kvadratkilometer eller ett ton för varje invånare i Laos. Av dessa bomber var det nära 30% som aldrig detonerade.

än idag, då nästan 70% av området rensats från gamla bomber, finns skyltar tydligt markerade över vilka områden som är säkra att gå över. ändå är det bara ytskiktet som är undersökt, många bomber ligger kvar djupare ner och kommer säkert att skörde fler liv i framtiden. Hittills har över 5.000 människor dött av dessa bomber och minor efter krigets slut. Majoriteten av dessa är de fattigaste ur befolkningen. Det är de som rensat nya områden för att plantera ris. En annan starkt bidragande orsak är letandet efter metallskrot. Bombsplittret är ofta metall av högkvalitet som sedan kan säljas till Vietnam där det sedan återanvänds. Officiellt sett har över 30.000 skrotdelar hittats, men det verkliga antalet lär vara mångdubbelt större.

* * *

En av de andra inkomstkällorna för folket krig krukslätten är de pengar som skickas från USA. Invånarna kring krukslätten består till 60% av Hmong-folket ur vilket stora delar under kriget slogs på USA:s sida. Efter kriget flydde hundratusentals av dem till USA och dessa skickar också pengar till sin gamla släkt. Vid krukslätten kan man ofta se de amerikanska Hmong-turisterna iklädda traditionella kläder. Där låter de sig sedan fotograferas och filmas för att sedan kunna visa upp bilderna för familjen i USA.

Detta gör att de obligatoriska guider, för minrädslans skull, som visar en runt krukslätten ibland kan vara skeptiska att berätta om kriget. Hmong-turisterna förstår utmärkt engelska och de pengar de skickar är en stor inkomstkälla för byarna runt, även om en del pengar misstänks leda vidare till guerillarörelser mot den kommunistiska staten. Därför vill man ogärna röra runt i Laos-krigets myrbo.