“USA, Storbritannien och Australien – alla som hjälpte till i undersökningen – är alla redo att ställa upp bakom fynden. Endast Sverige, som också skickade utredare, är motvilliga partners i att skylla på Nordkoreanerna.”

Så vilka argument har de haft? Jo, “sprängkraften, berättelser från ögonvittnen, ljudupptagningar och hur metallen i fartyget slitits itu, men också skador på sjömännen, vilka sägs vara typiska för en explosion”. Och nu har Sydkoreanska marinen gett sig ut på samma typ av U-båtsjakt som den svenska marinen en gång gjorde sig till åtlöje över. Och liksom Carl Bildt på den tiden sa att minkarna kunde ha skickats ut av “gamla sovjetiska strukturer” tjoar Aftonbladet ut konspirationsteorier om “interna maktstrider” som ska ligga bakom sänkningen av det Sydkoreanska fartyget. Ändå har Won See-hoon , chef över Sydkoreas säkerhetstjänst, sagt att han inte kan se ett samband mellan explosionen och Nordkorea.

Medan svenska medier som vanligt traskar patrullo, precis som under den svenska Ubåtshysterin, är utländska tidningar inte lika servila. Washington Post uppmärksammar en artikel i Japan Focus skriver Tanaka Sakai:

“Cheonan var en patrullbåt vars uppdrag var att med hjälp av radar och undervattensradar söka efter fiendens ubåtar, torpeder och flygplan samt att attackera. Om Nordkoreas ubåtar och torpeder var på väg skulle Cheonan kunnat märka av detta snabbt och vidta åtgärder för att slå tillbaka eller undvika. Dessutom, under dagen som Cheonan sjönk utfördes en övning mellan USA och Sydkorea vilket gjorde att man kunde förutse att Sydkoreanska ubåtar skulle åka söder ut för att övervaka. Det är mycket svårt att tro att Cheonans undervattensradar inte var utnyttjades.”

Övningen var en del av Operation Foal Eagle som traditionellt utförs vid Baengnyeong Ö:n, endast två mil från Nordkoreas kust och på vad Nordkorea anser vara nordkoreanskt farvatten.

Sydkoreanska Hankyoreh är också skeptiska:

“”Om Nordkorea försökte sig på ett bakhåll i hämnd för den marina sammanstötningen vid Daecheong ön skulle de ha gjort så endast efteratt de varit säkra på att lyckas efter flera infiltrationslövninar i vattnet runt Baengnyeong ön”, sa en tidigare Flott-admiral. “Undersökningsteamets uttalande sa i grunden att Nordkorea hade planerat en attack med liten chans att lyckas på papper och hade lyckats genomföra planen på endast ett försök, men den slutsatsen saknar militär trovärdighet.”

Faktum är, att om saker skett som undersökningsteamet uttalat, skulle en Nordkoreans Ubåt penetrerat det amerikanska och sydkoreanska övervakningsnätet, väntat precis där Cheonan sskulle anlända, sänkt Cheonan med ett skott och sedan i lugn och ro ha försvunnit efter att totalt ha undvikit marinens antiubåtsnät som inkluderat skeppet Sokcho och Linix-helikoptrar.”

Som bevis har också en torped visats upp. Rostig och överväxt av havstulpaner har den helt uppenbart legat i havet längre än de två månaderna som gått sedan fartyget sjönk. Kanske la nordkoreanerna ned den i vattnet för två år sedan, plockade upp den och avfyrade den? De är lömska, de där rackarna.

Men Hankyoreh skriver:

“Först sa några experter att markeringen 1 beon, Nummer 1, presenterat som ett nyckelbevis på att det var en Nordkoreans torped, var anorlunda från andra Nordkoreanska markeringar.

First, some experts stated that the marking 1 beon, No. 1, presented as key evidence that it was a North Korean torpedo, is different from typical North Korean markings.

“Nordkorea använder sig inte vanligtvis av termen beon”, sa en Nordkorea expert. “Istället använder de termen ho, som i Daepodong 1-ho Gangnam 1.ho, ect.”

Faktum är att en nordkoreansk träningstorped som plockades upp av Sydkoreanska militären för sju år sedan markerades “4 ho.”"

Detta var ett av huvudbevisen som undersökningsteamet använde sig av – ett som nu är värdelöst. Vi ska ha också i åminnelse att platsen där torpeden hittades var där den amerikanska och sydkoreanska flottan traditionellt sett utförde sina övningar.

Så vi sammanfattar: Under en stor flottövning uppmärksammade ingen att en U-båt fanns i området, ingen torped noterades, inga nordkoreanska krigsfartyg sågs. Djupet vid området var blott 30 meter.

Men om det inte var Nordkorea som sänkte farttyget, vem var det då? Den ena möjligheten är förstås att det handlat om s.k “friendly fire”, att ett annat fartyg i övningen begått ett fruktansvärt misstag. Sådant har skett förr. Att metallskrot och kemikalier från explosionen tyder på en torped tillverkad i Tyskland skulle kunna vara en indikation på detta. Men det finns andra alternativ. Kemikalien RDX, från Tyskland, har hittats i vraket. RDX används visserligen i torpeder, men också i minor.

Och det är den förklaringen vi kan läsa om i New American Media:

“Endast en reporter, Joohee Cho på ABC News observerade det nyckelfakta att Foal Eagles flottilj intressant nog inkluderar USNS Salvor, ett dykfartyg med 12 marindykare. Bristen på minröjare under övningen lämnar endast en möjlighet: Salvor la ut bottenliggande minor.

En uppstigande mina, effektiv endast på grund vatten, vilar på en liten plattform på havsbotten under ett kamouflage av sand eller grus. Deras spårsystem använder sig av aukustiska och magnetiska avläsningar för att fånga upp fiendefartyg och ubåtar. När den aktiveras lyfts bomben av strålar av komprimerad luft eller bränsle som leder den mot det magnetiska centret för målet. Explosionen sliter sönder kölen och klyver skeppet eller ubåten i två delar, precis som skedde med RKOS Cheonan.”

Så det finns i dagsläget flera möjligheter. En Nordkoreansk attack, vilket skulle leda mot deras egna intressen, en torped avfyrad från ett vänligt sinnat fartyg eller en undervattensmina placerad under övningen eller tidigare. Det enda vi kan konstatera är att det är för tidigt att lägga skulden på Nordkorea, vad svenska tidningar än tjoar ut i sina rubriker.

Läs gärna Stephen Gowans genomgång också, om inte annat för hans källor.

Medier: SvD DN SvD Expressen DN DN

“Mycket tyder på att Vänsterpartiet har blivit mer extrema efter Gudrun Schymans avgång. I partiprogrammet som är reviderat så sent som 2008 lyfts marxistisk teori fram som ett viktigt politiskt verktyg, marknadsekonomin ifrågasätts och planekonomins fördelar lyfts fram. I programmet krävs avskaffande av ägandet av produktionsmedlen, såväl det samhälleliga som det privata, vilket ska ersättas av gemensam förvaltning och gemensamma resurser. Sverige skulle få Nordkoreas ekonomiska modell. Det om något torde vara en extrem politik.”

Vänsterpartiet förespråkar Nord-Koreas modell? Nej, knappast. Nord-Korea bygger hela sin filosofi på “Juche”. Wikipedia beskriver filosofin så här:

“Juche kan översättas med “självtillit” eller “självförsörjande”. Utmärkande för juche-ideologin är föreställningen om ett Nordkorea som i alla avseenden är oberoende och fullt av självtillit: i utrikespolitiken, militärt och ekonomiskt. Grundläggande är att landet ska kunna förlita sig på enbart egna resurser.
[...]
Jucheidén bygger på Kim Il Sungs verk och är officiellt en vidareutveckling av marxism-leninismen, men anses av många – utanför Nordkorea – vara en variant av stalinism kombinerad med traditionella konfucianska idéer och koreansk kulturnationalism. Referenser till Stalin finns inte med i Nordkoreas propaganda.”

Ja, och enligt tokstollarna till moderter skulle nu Lars Ohly ha anammat konfucius och koreansk kulturnationalism. Samt förespråkat mindre handel. Tjo.

Moderaterna till hör vanligtvis den grupp svenskar som är som sämst pålästa om utlandet. Intressant nog har de missat att när skriver att “marknadsekonomin ifrågasätts och planekonomins fördelar lyfts fram” är det inte Nord-Koreas modell de främst syftar på. Det är Syd-Koreas.

Syd-Koreas ekonomiska under skapades med hjälp av femårs-planer. Det var det ekonomiska systemet i Syd-Korea från början på 60-talet sent in på 90-talet. En statlig myndighet för ekonomisk planering bestämde hela landets ekonomiska inriktning och vilka familjer som skulle stå för vilken produktion.

Men det är klart, det ger inte samma skrämseleffekt med att hota med Syd-Korea.

USA – 1,032

NORDKOREA – 2

(Den amerikanska siffran inkluderar atombomberna över Hiroshima och Nagasaki, Japan. Apartheidstaterna Sydafrika och Israels gemensamma test 1979 har aldrig erkänts officiellt)

Varför vill Nord-Korea ha kärnvapen? Kan det bero på vad The Age skrev år 2003?

“USA har börjat skissa på en militär plan för att avsätta Nordkoreas regering som kunde provocera fram ett krig med kommuniststaten, enligt nya rapporter.

Planen, känd som Operationsplan 5030, skulle enligt rapporter tillåta provokativa handlingar av amerikanska styrkor innan ett krig startat, men det uppenbara syftet att destabilisera och avsätta Kim Jong Ils regim.”

Korea-kriget var ett särdeles brutalt krig. Alla Nordkoreas städer förstördes under fruktansvärda bombangrepp. USA hotade konsekvent med att kärnvapenbomba landet och bombflygplan laddade med atombomber gjorde ständiga räder över huvudstaden. Efter en sådan förstörelse och med ett hot om total förintelse är det inte underligt att Nordkorea velat göra vad som helst för att undvika detta.

Så förstärktes statens paranoia och så startade Nordkoreas kärnvapenprogram. Idag är Nordkorea utfattigt, till skillnad på fram till 70-talet då dess industrikapacitet var högre än broderdiktaturen i Syd-Korea. Landet är desperat över att öppna upp sig ekonomiskt, men samtidigt fanatiskt när det gäller att behålla sitt styre och sin gudomlige ledare på vars meritlista finns mästerskap i Golf, skapande av hela Nordkoreas filmindustri (inklusive en Godzilla-film) och en fantastisk matlagningskonst. Det har skapat kasinostäder och särskilda industrizoner för utlänningar och försöker försiktigt bli en del av världen runt. För att stärka sitt krafter har man kärnvapen.

Är det något land som vet vad ett krig medför så är det Nordkorea. Ledarens extrema ego, nästan på Gunnar Hökmark-nivå, gör inte att de vill se sitt land utplånat. Som många diktatorer vill de ha det så ekonomiskt starkt och välmående som möjligt – mot att de får behålla absolut kontroll. Vapenskramlet är snarast ett desperat försök att få ekonomiskt stöd från omvärlden. Utpressning den som vill.

Ingen förväntar sig att ett land ska avsäga sig sitt kärnvapenprogram inför vad som ses som en fientlig omvärld. Inte Nord-Korea. Inte Israel. Inte Kina. Vårt hopp ligger i att lösa konflikter, bekämpa fattigdom, öppna upp samhällen.

Här fanns det ett erbjudande från omvärlden om att ge Nordkorea olja, industristöd och lån, allt för att få landet på fötter. Som motkrav skulle Nordkorea avsluta sitt vapenprogram. En vinst för alla. Hellre har vi en diktator som sakta öppnar sig mot omvärlden, samtidigt som ekonomiskt stöd kan nå befolkningen än vi har samma brutala diktator sittandes med atomvapen i ett slutet samhälle där folket bara blir fattigare. Här Bush-planen om stöd till Nordkorea mot ett avslutat kärnvapenprogram oändligt viktig, ett av de få bra förslag mannen tog fram.

Medier: DN SvD

Länder vars befolkning förtjänar att dö är Kuba, Iran, Nordkorea, Sudan och Syrien.

Nu har AP kommit med nya uppgifter om de Sydkoreanska avrättningarna av oliktänkande under inledningen av Korea-kriget. Över 100 000 människor avrättades bara under några veckor i miten på 1950, nästan direkt under krigets första tid.

“Den blodiga antikommunistiska utrensningen startade direkt efter invasionen och det antas att vid hösten 1950 så hade över 150 massgravar fyllts på isolerade platser ända ned till halvöns södraste delar.”

Amerikanerna var delaktiga i dessa massakrer, bl.a gav en amerikansk överste tillstånd för Sydkorea att avrätta 3500 politiska fångar med kulspruta i Pol Pot-liknande massakrer. Avrättningarna och förtrycket hade pågått länge innan Korea-krigets start enligt AP som säger att detta enbart var klimax på en ett år lång kampanj och att 30 000 politiska fångar hölls vid Nordkoreas invasion.

I Daejeon, konstaterade journalisten Alan Winnington, att amerikanska officerar “övervakade slaktandet”. Mellan 3000 och 7000 obeväpnade människor mördades där.

Tags: Korea, Krigsförbrytelser, Nord-Korea, Syd-Korea, USA, krig, massaker]]> http://motbilder.se/2008/07/10/korea-kriget-levande-historia-som-staten-haller-tyst-om/feed/ 6 http://motbilder.se/2008/05/19/usa-och-massakrerandet-av-civila-och-forsvarslosa-i-korea/ http://motbilder.se/2008/05/19/usa-och-massakrerandet-av-civila-och-forsvarslosa-i-korea/#comments Mon, 19 May 2008 19:28:13 +0000 Hampus Eckerman http://motbilder.se/?p=480 Redan för 10 år sedan kom de första rapporterna om det som varit nedtystat sedan Korea-kriget, om hur amerikanska soldater urskiljningslöst pepprat in i flyende civila koreaner av rädsla för att en del skulle vara kommunistiska infiltratörer.

Redan två veckor efter konflikten hade startat befann sig två miljoner människor på flykt. I den amerikanska armén fick panik och den 26:e juli 1950 gavs order från högsta kommandonivå:

“Nej, upprepar, inga flyktingar tillåts att korsa stridslinjerna oavsett tillfälle. Rörelsen från alla koreaner ska upphöra genast.”

Givetvis hjälpte inte detta på något sätt och redan samma dag sköts 400 sydkoreanska civilister ihjäl vid No Gun Ri av det amerikanska 7:e kavalleriregimentet. Andra besköts från flygplan och fler dödades under de nästföljande dagarna. Yang Hae Chan, en av de överlevande, berättar:

“Golvet under bron var en blandning av grus och sand. Människor klöste med sina bara händer för att göra hål att gömma sig i. Andra staplade de döda som barrikader och gömde sig bakom kropparna som en sköld mot kulorna.”

Joe Jackman, en av de amerikanska soldaterna, ger även sin berättelse:

“Det fanns en löjtnant som skrek som en galning, skjut på allting, döda dem alla. Jag visste inte om det var soldater eller vad. Barn, det fanns barn där ute, det gjorde ingen skillnad vad det var, 8 eller 90, blind, krympling eller galen, de sköt dem alla.”

Innan Irak-kriget var detta den värsta massakern på civila som utförts av den amerikanska armén, så när som på My Lai. Efterforskningar har funnit direkta order om mördande av civila flyktingar som skickats från högsta ledning. Ett av utdragen lyder:

“Detta återupprepar tidigare instruktioner om att ni har totalt bemyndigande i er zon att stoppa all civil trafik oavsett riktning. Ansvar för att beskjuta dem, inkluderat bombningar, ligger på er.”

Ett annat lyder:

“Armén har begärt att vi ska beskjuta alla civila flyktinggrupper som vi noterar närmar sig våra positioner. Tills idag har vi följt arméns begäran gällande detta.”

De senaste dagarna har också flera artiklar publicerats om hur Sydkorea gav order om att avrätta tillfångatagna fångar, vilket jag själv skrev om förra året.

Över 100 000 människor sägs nu ha avrättats av USA:s allierade, även om siffrorna benämns som “väldigt konservativa”. Kvinnor och barn hörde till de som avrättades, liksom hjälplösa bönder. Likhögarna upptäcks ibland slumpmässigt, som när en tyfon slet bort jordtäcket över en massgrav eller när ett TV-team bröt sig in i en förseglad gruva.

Yeo Tae-ku berättar om hur hon letade efter sin försvunna far i likhögaranefter en av massavrättningarna:

“Kroppar var travade uppå varandra. Armar trilade av när de vände på dem.”

Andra bloggar: Svensson om imaginära U-båtar, Dagens konflikt om en extremist som skrivit en bok om extremister, Pasteys Plats om Hamas och Jinge som inte är palestinaregliös

Liksom man kan ifrågasätta mycket av den Nord-Koreanska politiken kan man också ifrågasätta Jong-Ils filmsmak. En av filmerna han fick göra var en socialistisk version av Godzilla!

Pulgasari – En Nord-Koreansk Godzilla

Alla de japaner som kidnappades av Nord-Korea är nu släppta sedan länge, men de tas ständigt fram av politiska skäl. Just nu används de som slagträ i debatten om huruvida Nord-Korea ska avskrivas som en “terror-nation” eller ej.

Det här är något som retar upp inte bara Nord-Koreaner utan också Syd-Koreaner och Kineser. Nord-Korea är nämligen inte det enda land som kidnappat utlänningar. Under 2:a världskriget kidnappade Japan hundratusentals kvinnor från Kina, Korea och andra länder runt omkring. Dessa kvinnor placerades i bordeller där de våldtogs flera gånger om dagen av japanska soldater. Japanerna har varit notoriskt dåliga på att acceptera ansvar för detta. Man har kommit med vaga ursäkter internationellt för att sedan säga raka motsatsen i nationella situationer.

Kvinnor på Fillipinerna protestear mot hur Japan förslavade kvinnor under 2:a världskriget

Nu förväntas Nord-Korea helt glömma bort dessa kidnappningar, samtidigt som Japanerna ständigt skriver om de Japaner som kidnappats, trots att dessa kan räknas i promille av vad Japanerna själva kidnappade. När jag i våras var i Japan kunde jag själv se hur mycket som skrevs om dessa kidnappade, samtidigt som de japanska historieböckerna noggrant rensades på från alla texter som kunde ses som kritiska mot den japanska armén.

För att åstadkomma någon försoning krävs att alla accepterar och tar ansvarar för sina egna handlingar. Att enbart attackera andra samtidigt som man sopar egna synder under mattan kan bara leda till fortsatta konflikter och fortsatt hat.

Bild från Nanjing-massakern, 1937

Just nu planeras dessutom i Japan en film om Nanjing-massakern, om hur denna aldrig har ägt rum. Detta trots att omfattande filmmaterial, fotografier och vittnesmål finns. Hur många som dog är osäkert, men kineserna sätter siffran på 300 000 personer och mer än 20 000 kvinnor våldtogs. Bland initiativtagarna finns den tidigare Tokyo-guvernören Shintaro Ishihara. I Kina hölls i förrgår en minneshögtid på 70 årsdagen av massakern i Kina, samtidigt som japanerna förnekade massakern vid en liknande högtid.

Jag har tidigare skrivit om massakern i en annan blogg-post.

Mer nyheter:

• Domstol i Danmark konstaterar att den palestinska rörelsen PFLP och den Colombianska FARC inte är terroristorganisationer.

• Amerikanska ambassadören Gregory Shulte: “Israel bröt aldrig mot kärn-avtalet eftersom man vägrade att signera det.”
• FOX Analytiker menar att amerikaner inte har något emot tortyr och heller inte ska ha det.
• Världsbanken konstaterar att palestinierna bara kommer att bli fattigare och fattigare ju längre de israeliska olagliga vägspärrarna finns kvar. Israel svarar med att göra specialpassager – för piggsvin och igelkottar.

“Snart efter utbrottet av Korea-kriget i Juni 1950 fick Kim Man-sik, en sergeant i militärpolisen, ett brådskande radiomeddelande från Syd-Koreanska arméns kontraspionage: Gå till de lokala polisstationerna, ta över hanteringen av dussintals misstänkta kommunister och håll dem där och avrätta dem.
[...]
Mr. Kim lydde. Vad han såg och gjorde de dagarna har permanent etsat sig in i hans minne. “De var allihopa ihopbundnda med militära radiokablar”, sa Mr. Kim, nu 81. “Så vi öppnade eld och de drog åt alla håll i sina försök att fly. Kablarna skar in i deras handleder. Blod stänkte överallt över deras vita kläder.”

New York Times fortsätter:

“Syd-Koreanska trupper avrättade under kriget tiotusentals obeväpnade civila och fångar allt eftersom de drog sig tillbaka från de avancerande nordkoreanska invasionsstyrkorna, enligt historiker. Offren anklagades ofta för att vara kommunistsympatisörer eller kollaboratörer.”

Nu har Syd-Korea tillsatt en sanningskommision, enligt Sydafrikansk modell. Bland de fall kommisionen granskar finns 215 tillfällen då överlevande säger att amerikanska stridsflygplan och marktrupper dödade obeväpnade civila.

* * *

Israelerna använde sig av biologisk krigföring i kriget 1948 enligt Al-Ahram, en av Egyptens största tidningar:

“Byn Acre skulle bli sionisternas nästa mål. Sionisterna belägrade staden från landsidan och började regna granater över befolkningen både dag och natt. Berömd för sina historiska murar kunde Acre klara belägringen en lång tid. Stadens vattenförråd kom från en närliggande by, Kabri, ca 10 kilometer norrut, via en akvedukt. Sionisterna infekterade akvedukten med tyfus längs med en av de mellanliggande punkter som passerar genom sionistiska bosättningar.”

Al-Ahrams källa är Röda Korset som konstaterar att även de engelska soldaterna, som levde under goda sanitära förhållanden, drabbades av tyfusen.

Den 24:e Maj skickades följande telegram från de Egyptiska styrkorna till dess högkvarter i Kairo:

“Våra säkerhetsstyrkor tillfånga tog två judar, David Horeen och David Mizrahi, när de drev runt kring våra armépositioner. De förhördes och erkände att de hade skickats av Officer Moishe för att förgifta arméns [och folkets] vatten. De bar med sig vattenflaskor som delats av på mitten. Den övre delen hade brukbart vatten och den nedre delen en vätska besmittad av tyfus och dysenteri, utrustad med en öppning på baksidan från vilken vätskan kunde släppas ut.”

Även David Ben-Gurion, Israels förste premiärminister, skrev i sina krigsdagböcker, den 27:e Maj 1948:

“[Stabschefen Yigel Yadin] fångade upp ett telefram från Gaza som sa att de tillfångatagit judar som bar på malariabakterier och gav instruktioner att inte dricka vatten.”

I boken “Bioterrorism and Biocrimes: The Illicit Use of Biological Agents since 1900″ skriver Dr W Seth Carus, under rubriken “Zionist” Terrorists 1947-1948 att nära 10 000 egyptier dog i koleraepidemierna.

David Ben-Gurin använder huvudet till bättre saker än sina biologiska vapen

Jag i den kinesiska staden Danang vid gränsen till Nord-Korea

I Nord-Korea genomfördes flera jordbruksreformer, liknande de som USA genomförde i efterkrigstidens Japan, vilket gjorde livet bättre för många Koreaner. I Syd däremot härskade den impopuläre Syngman Rhee likt dagens regim i Burma. Liksom i Vietnam var det både Nord- och Syd-Koreaner som slogs mot hans regim. Skillnaden mot Vietnam är att USA vann, landet förblev delat. Det skulle dröja ända tills 80-talet innan Syd-Koreas ekonomi gick om Nord-Koreas och först i slutet av 80-talet fick Syd-Korea demokrati. Hela det ekonomiska undret i Syd-Korea skedde utan marknadsekonomi utan istället i en form av planekonomi. Staten var delägare i alla storföretag och fördelade själv vilka som skulle få ta hand om vilka näringssektorer.

Nord-Koreanska bönder vid kinesiska gränsen drabbas av nationalism

Idag är Syd-Korea en livskraftig demokrati och Nord-Korea en diktatur i förfall. Många känner dock inte till hur desperat Nord-Korea försöker öppna sig mot omvärlden. I norr, vid gränsen till Kina och Ryssland, har Kasino-städer skapats där rika kineser och ryssar kommer för att spendera sina pengar. Särskilda industriområden med andra liberalare lagar har skapats för utländska investerare. När jag besökte den kinesiska staden Dandong, precis vid gränsen till Nord-Korea, talades det t.o.m om att delar av Nord-Korea skulle avskaffa visum-tvånget för att öka chansen till investeringar och turism.

Både Nord- och Syd-Korea har levt alldeles för länge med osäkerhet och räddslan för krig. Att avsluta det över 50 år gamla kriget måste ge ett stort hopp för framtiden.

Idag finns det en stark motvilja i Syd-Korea mot USA:s militära närvaro. Man anser dessutom att USA är ett hinder för en framtida fred och återförening med det fattiga, svältande Nord-Korea. Under denna tid användes också koreanerna som kanonmat i USA:s krig i vietnam och kambodja.

Nu säger Robert Gates, USA:s försvarsminister att detta är vad irakierna har att se fram emot om de slutar strida. 40 års diktatur med USA:s militärbaser allestädes närvarande. 40 år då de kommer att användas som bas i USA:s anfall mot deras grannländer. 40 år då företag , industrier och olja kommer delas upp bland de styrandes släktingar. Någon som förstår varför man fortsätter slåss mot ockupationsmakten?