Nu släpps seriebok om vapenexport

Den 16 mars släpps den dokumentära serieboken om vapenexport, En Hjälpande Hand, så kom med och fira tillsammans med oss! Festen äger rum kl 19 på Morfar Ginko/Pappa Ray Ray, Swedenborgsgatan 13, T-bana Mariatorget, Stockholm.

Vi utlovar författarintervjuer, mingel, musik av bandet Oriel Joans och naturligtvis försäljning av boken till ett förmånligt festpris. Välkomna!

Boken kan annars köpas här »»

Om projektet och boken
Svenska Freds har tillsammans med Kristna Fredsrörelsen, S-Studenter, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet och Broderskapsrörelsen samarbetat i ett projekt med att ta fram en dokumentär seriebok om vapenhandel. Vi vill med denna bok informera om vapenexporten, väcka debatt och stimulera till engagemang.

En hjälpande hand är något så ovanligt som en dokumentär serieroman. Det är verkligheten baserad på fiktion. Serietecknarna Fabian Göranson och Lars Krantz har tillsammans med journalisten Fredrik Quistbergh ägnat stora delar av 2009 till att besöka internationella vapenmässor, vapenfabriker, tillsynsmyndigheter och organisationer. Resultatet är en omsorgsfullt ihopkokad historia om svensk dubbelmoral ­ dubbelt så bra som enkel moral. I En hjälpande hand får du följa Zven Johansson som bluffar sig fram i vapenindustrin. Från idé till massförstörelsevapen. Från Karlskoga till Bangalore. Det är en resa som förklarar hur svensk vapenexport och den globala vapenmarknaden fungerar.

Sverige ? en av världens största vapenexportörer
Även om vapenexporten ofta är hett omdebatterad är det få svenskar som vet att Sverige, trots att vapenexporten i grunden är förbjuden, är världens åttonde största vapenexportör. Under 2009 exporterade Sverige krigsmateriel till ett värde av 13,5 miljarder kronor. Det är få som vet att den svenska vapenexporten har tredubblats under de senaste åren och att det trots restriktiva riktlinjer finns krigförande länder och länder där det förekommer grova kränkningar av mänskliga rättigheter bland mottagarna av svensk krigsmateriel. Att också diktaturer och länder med stora fattigdomsproblem får köpa vapen av Sverige är även det en nyhet för många.

Detta är samma typ av klusterbomber som den norske försvarsforskaren Ove Dullum känt igen från bilder inne i Georgien där ryssarna tidigare anklagats. Human Rights Watch menar dock att Ryssland själva använt klusterbomber, då av typen RBK-250.

M85-bomben är gjord för att självdetonera vilket skulle förhindra de utspridda småbomberna från att agera som minor och orsaka civila offer långt efter kriget. Detta fungerar dock inte, som FN konstaterade efter Libanon-kriget:

“Vi kan kategoriskt konstatera att vi hittar stora antal odetonerade M85-substridsdelar som misslyckats med att detonera såsom de skapats för och misslyckats med att självdetonera efteråt. I praktiken är dessa substridsdelar farligare än andra typer eftersom det är mekanismen för självdetonera som gör dem mer problematiska att hantera.”

Sverige är ett av de vidriga länder som tillverkar och säljer klusterbomber. Inte bara det, Sverige arbetar också hårt för att fler oskyldiga ska mördas av dessa bomber i framtiden. När flera hundra stater samlades i Dublin för att diskutera ett förbud mot klusterbomber ville Sverige ha ett undantag vår egen Bombkapsel 90 som innehåller upp till 72 småbomber. Döda barn och civila var Sveriges mål, allt för mer klirr till krigsindustrin och för att försäkra sig ljög Sverige givetvis om hur stor andel av substridsdelar som självdetonerade. Sådant gör vapenförsäljare som rutin. Svenska Freds konstaterar att om endast 1% av alla substridsdelar förblev odetonerade så skulle enbart de tre första veckorna i Irak orsakat 20 000 blindgångare.

Frida Blom, svenska freds tidigare ordförande skriver:

“Exempelvis skjuter Bombkapsel 90 ut upp till 72 stycken substridsdelar över ett område på cirka 250 x 400 meter, och om flera bombkapslar används blir det totala området ännu större. Erfarenheter från tidigare användning av klusterbomber runtom i världen har visat att det i praktiken är omöjligt att garantera att substridsdelarna inte träffar civila personer, även när målet inte varit ett tätbefolkat område.”

Klusterbomber är vidriga och samma gäller de som vill sälja dem eller använda sig av dem. Sveriges agerande här är djupt skamligt och borde vara föremål för långt större demonstrationer än de mot FRA.

Claes Krantz skriver om samma sak.

P.S. Läs också Aftonbladets artikel om Vietnam-kriget.

Tidningar: Kristianstadsbladet, DN, Sydsvenskan, SvD, Aftonbladet, Sydsvenskan2, Aftonbladet2, Sydsvenskan3, DN2, Sydsvenskan4, Dagen

• Malalai Joya, kvinnlig parlamentariker i Afghanistan, har uteslutits från dess parlament. I det USA-tillsatta parlamentet förolämpades hon, hotades till livet och en annan parlamentariker sa att hon skulle våldtas. Joya menade att folket i Afghanistan hoppats att USA “skulle komma med demokrati till dem och många mer liknande saker, men olyckligtvis så ser vi en värre situation än under talibanerna.”

  I Sverige vill regeringen och Svenska Freds sätta in svenska soldater för att döda våldtäktsförespråkarnas fiender.

• Iran protesterar mot att FN ignorerar hoten från kärnvapenmakten Israel om att anfalla Iran. Samtidigt säger Israels biträdande premiärminister att alla medel övervägs, vilket inkluderar ett utplåningskrig med massförstörelsevapen.
• Den israeliska armén anser det vara ok för soldater att ringa fredsaktivister med hot om att kastrera och döda dem.
• Japanska parlamentsledamöter agerar historierevisionister när de påstår att endast 20 000 kineser dödades vid Nanjing-massakern (den vanliga siffran är 150 000 – 300 000). FN, folkpartiet och de som brukar hata revisionism bryr sig inte om detta eftersom offren var kineser. Samtidigt säger en grupp japanska lagstiftare att inga krigsbrott skedde, trots att japanska reportrar på plats rapporterade om systematiska avrättningar av krigsfångar.
• USA försöker hindra Pakistan från att bli demokratiskt. Önskar fortsatt styre av den hänsynslöse militärdiktatorn Musharraf.
• Amerikansk kristen skola förbjuder elever att röra vid varandra: handslag, kramar och klappar på axeln förbjuds.
• Efter att amerikansk militär under fyra års tid grundligt förstört alla Iraks fornlämningar får de lära sig hur de borde ha undvikit det.

En annat mer deprimmerande konstaterande är att det ofta är för sent att göra något. Situationen är redan allvarlig, även med egen hjälp är det ofta för sent att få upp en skadad dykare ur vattnet för att ge hjärt- och lungräddning. Därför är det alltid viktigast att man ser till sen egen säkerhet först. Om man själv är skadad är alla möjligheter till hjälp borta.

Ibland skulle jag vilja skicka hela bombhögern och Svenska Freds ledning till en sådan dykkurs. De gör precis alla fel som man under kursen får lära sig att undvika. De kastar sig ivrigt ut med önskan om interventioner, förstärkning av militär och bombningar utan att göra de första tre momenten: Stanna, Andas, Tänk.

Att ingripa med militär insats gör att man utsätter sig själv för fara. Det gör också att man inte langre kan utföra vanliga hjälpinsatser eftersom man alltid kommer att associeras med den sida för vilken man ingrepp. Se bara med vilket förakt FN betraktas i Irak. även i Afghanistan har hjälparbetet kraftigt försvårats av de stridsvilliga krigshetsarna. Istället för att rädda ett land ur krist har man endast placerat ytterligare en part i krisen med fara för sitt liv och på så vis ytterligare komplicerat alla räddningsinsatser.

En annan sak man lär sig under dykkursen är att små problem som ignoreras ofta blir större. Det kan vara en något trött dykare som fortsätter att simma mot en ström för att till slut bli för svag för att kunna hålla emot och flyter bort. Palestina-konflikten är ett typexempel där man ignorerade och bojkottade palestiniernas alla rättigheter tills Hamas vann valen.

* * *

Här i Thailand har man också haft en militär statskupp, men eftersom denna, i likhet med alla de otal som skett i Thailand genom åren, som vanligt varit västvänlig har utländsk press i stort ignorerat den. Militärkupper är ju som regel bra om de är västvänliga och jag har inte hört någon av de vanliga pseudoliberalerna uttala sig om bojkott mot Thailand.

Tidningarna i Thailand är ganska roliga. Bangkok Post skriver långa artiklar om hur bra det är med internet-censur för att “stoppa de sidor som förolämpar nationen”. Andra artiklar beskriver hur bra militärkuppen var och att man är glad över att Europa förstått hur nödvandig den var. Thailands kung har också visat sig vara en slagkraftig konkurrent mot Sultanen av Brunei. Stilig och godmodig, oftast inramad i guld, är han en ständig följeslagare på restauranger och hotell. Han har också arbetat hårt för ett närmande mellan militär och folk genom att ge sin välsignelse till militärens alla kupper.

I Bangkok har 10 000-tals människor demonsterat mot militärkuppen. Bangkok Post förklarar dock att demonstranterna på intet sätt innebär att de är emot den nuvarande ledningen som kuppades in. Man har bara emot själva kuppen i sig, inte vad den ledde till. Det känns skönt att veta, men jag tror att någon måste informera demonstranterna själva om deras åsikter, ty de tycks inte dela dem.

“Om ISAF fullföljer OEFs militära strategi så vinner insatsen inget folkligt stöd och Karzai-regimens dagar kommer att vara räknade. En sådan utveckling kan Sveriges beslutsfattare inte stillatigande acceptera.”

Varför inte? Det finns naturligtvis inget egenvärde i att en marionett-regim finns kvar. Regimen har ändå ingen egen budget och regerar endast med stöd av USA och narkotikalangande krigsherrar. Att stödja den kan givetvis inte tolkas som annat än ett direkt stöd till USA, något Blom vill undvika.