Länder vars befolkning förtjänar att dö är Kuba, Iran, Nordkorea, Sudan och Syrien.

Samtliga tidningar, även de israeliska, har berättat om att den israeliska armén nu laddat upp inför ett nytt krig i Libanon. Israelerna har aldrig kunnat acceptera en förlust. När de drevs ut ur Libanon försökte de igen år 2006. Än en gång drevs de undan med svansen mellan benen.

Problemet för Israel är inte bara att de misslyckats med att själva slå ut Hizb’Allah. Det är också att George Bushs presidentperiod börjar löpa mot sitt slut och med den en kanske chansen att gå till ny attack. Vad analytiker har nämnt är att strategin nu kan vara skapa kaos i Libanon. Ett kaos kan tvinga en senare president att bli inblandad i en konflikt, även om de själva inte skulle vilja.

Ett uppstartande av inbördeskriget kan också binda upp Hizbollah i en egen konflikt samtidigt som det kan ge amerikansk militär en ursäkt att gå till angrepp vid ett senare tillfälle, även om de knappast är ivriga efter tidigare års förluster. Framförallt hindrar det all demokratisering av Libanon vilket är vad man vill undvika genom att vägra folkräkningar eller en mer rättvis fördelning av valkretsarna.

Ett amerikanskt krigsfartyg på väg mot libanon bådar inte gott i detta, även om det självt kanske inte kommer att blanda sig i annat än som ett hot. Utan tvekan är detta också ett sätt att försöka balansera den ryska närvaron som nu håller på att byggas upp i Syrien, som jag tidigare skrivit om. Det är knappast en slump att det amerikanska krigsfartyget är påväg mot Libanon exakt samtidigt som ett ryskt redan är på väg mot Syrien.

Intressant är också att fartyget beordrades till Libanon på direkt order av George Bush. Samtidigt har ytterligare ett fartyg, USS Nassau, också beordrats mot Libanon, officiellt för att “kanske ersätta” USS Cole.

Kanske är det bara ett försök att visa stöd vid ett okonstitutionellt och framtvingandet val av en ny president, vilket Libanon misslyckats med över femton gånger. Eller en utpressning för att få igenom de kraftiga privatiseringar och uppsägningar i offentlig sektor som Libanons regering försökt få igenom utan godkänd majoritet.

Oavsett vilket, det bådar inte gott för Libanons folk.

“Under sådana omståndigheter kommer den israeliska marinens handlingsfrihet oundviklingen att förändras – och vi kan utgå från att israel har ett problem att slå till mot landbaserade mål under krigstid. De storskaliga Rysk-Syriska vapenföräljningarna inkluderar också system för att skydda kust och hamn och land-to-sea missiler av den mest avancerade sorten. Nu förstår vi varför.”

Infartsväg till Quneitra, byggnaden till vänster är en kyrka

Redan 1967, då FN:s representant Nils-Göran Gussing besökte staden kunde han se israeliernas brutala framfart: “Nästan varje affär och varje hus hade utsatts för inbrott och plundrats”. De 20 000 människor som bott i den lilla marknadsstaden och flytt undan kriget förvägrades rätten att återvända enligt vanligt israeliskt manér.

I bakgrunden ses de av Israel ockuperade Golan-höjderna

Ruinhögarna är hus som raserats av israeliska bulldozers

Staden hade systematiskt plundrats, allt som gick att stjäla hade stulits och sålts till israeliska företagare. Varje byggnad som lätt kunde raseras raserades. De större byggnaderna besköts med granater och kulsprutor. Dynamit hade placerats inne i husen för att spränga sönder stödpelare. FN konstaterade att den israeliska armén medvetet förstört hela staden i ett direkt brott mot Genéve-konventionen och dess kommission för mänskliga rättigheter fördömde Israel med 22 röster mot en.

Endast USA röstade mot.

Det var i September som jag besökte Quneitra, under torrperioden, så när ni ser bilderna ser allt brunt och torrt ut. Vid andra tider på året är gräset grönskande och vackra gröna träd kan ses. Israel ockuperar också Golan-höjderna, endast en liten bit ifrån, och dess vattentäkter. Därför kan bosättarna i Golan leva med swimmingpools och grönska där Syrien måste snåla på vattnet.

Det ger en spöklik känsla att vandra runt i Quneitra. Staden ligger öde, de flesta hus har reducerats till stenhögar. Några hus står kvar: Kyrkan, moskén, sjukhuset. Det senare är dock så bombarderat och attackerat att man kunde trott att kriget pågått inne i själva byggnaden. Pelarna har beskjutits med granater, kulhål täcker väggarna. Det tycks ha funnits ett särskilt israeliskt hat mot humanitära byggnad.

Det finns ett hus där man kan vila och inte förfriskningar. Där finns det också en kikare från vilken man kan spana på de av Israel ockuperade Golan-höjderna. Där kan man se hur stora turistbussar kommer för att spana på Syrien – fienden. På den israeliska sidan rör sig turisterna bland bosättarna. Luftkonditionering ökar på luftfuktigheten med hjälp av det stulna vattnet så turisterna inte ska behöva lida av torkan. På den syriska sidan är det torrt och dammigt.

Karta över Quneitra från 1967

Mer nyheter:

• USA backar nu om incidenten i Hormuz-sundet. Jag har tidigare skrivit tre stycken inlägg om det (här, här och här). Det har varit uppenbart från början att inga hot skett från Irans-sida, ändå har det tagit flera dagar för de svenska tidningarna att införa en rättelse. Bättre än aldrig antar jag, men ändå pinsamt.

Nu kan vi väl utgå från att Malmö-jihadisterna inte själva sitter och läser 30 år gamla tidningar. Nej, den här har han plockat från amerikanska siter, vanligvis israeldyrkande och islamofobiska, så som t.ex Jihadwatch. Muhsein påstås enligt dessa siter ha sagt:

”Det palestinska folket existerar inte. Skapandet av en palestinsk stat är bara ett sätt att fortsätta vår kamp mot staten Israel för arabisk enighet. I verkligheten finns det ingen skillnad mellan jordanier, palestinier, syrier och libaneser.”

Det kan dock vara intressant att veta att Mohsen var en palestinsk ledare för As-Sa’iqa-faktionen av PLO. Denna var helt och hållet skapad och kontrollerad av Syrien. 1970 skeddes stora utrensningar i organisationen i samband med att Hafez al-Assad tog över makten i Syrien och hela toppskiktet byttes ut mot lojalister till Assad. Det var då som Muhsein blev utsedd till ledare och han kan främst ses som ett språkrör för al-Assad. Det styrande syriska baath-partiet använder sig av samma flagga som Palestina och det är inte underligt att den gruppen väljer att försöka förneka en palestinsk identitet för att istället framför en arabnationalistisk.

1976 slängdes organisationen ut ur PLO för att den framförallt hyste lojalitet till Syrien och inte till palestinierna. Arafat och Assad var då i öppen strid. Organisationen blev dock återansluten senare samma år, men under denna tid lämnade palestinerna rörelsen en masse. Det är under denna period som Muhsein påstås ha fällt det ovannämnda citatet. Muhsein blev mördad 1979 och efter det fortsatte attackerna från organisationen mot PLO.

Historiskt sett har Syrien ofta inkluderat hela Israel/Palestina och också Libanon och delar av Jordanien i vad som kallas Biad al-Sham, Större Syrien. Muhseins uttalanden ligger i linje med den Syriska-regimens anspråk på både palestinsk och libanesisk mark. Idag pågår ju stora inbördesstrider i Libanon just mellan Syrien- och Israel-lojalister.

Att använda Syrien som källa för att ett palestinskt folk aldrig skulle ha funnits blir pinsamt. Fråga gärna Syrien vad de tycker om Israel.

• USA och Fatah hade planerat övertagandet av Västbanken och Gaza månader tillbaka. Hamas tillslag i Gaza var ett försök att förekomma detta.
• Enligt Lt. Gen. Raymond Odierno, officer i den amerikanska armén, så kontrollerar USA endast 40% av Baghdad efter fyra års stridande. Hela resten av Irak är utom kontroll, så när som på de kurdiska områden där man inte leder attacker mot Turkiet.
• Den brittiske Tory-ledaren David Cameron kallar sig själv för “sionist”. Sionism brukar vanligtvis definieras som den rörelse som anser att judar i staten Israel ska ha rättigheter som förnekas icke-judar.
• Pentagon vill göra det lättare för folk med mentala problem att få säkerhetsbehörighet. Bakgrunden är den amerikanska arméns svårighet att rekrytera personal.
• USA har börjat beväpna sunnimuslimska grupper i Irak vilket är ett tecken på att man inte längre anser sig ha fullt stöd från sin shiitiska marionettregering. Istället försöker man stärka inbördeskriget på söndra och härska manér. Ett kuppförsök för att rensa ut iranskt inflytande kan också vara att vänta.
• Eftersom Libyen nu bytt från att vara USA:s fiende till att vara dess allierade kommer man försöka få de libyer som oskyldigt dömdes för Lockerbie-attentatet frikända. Istället kommer USA:s nuvarande fiender Iran och Syrien anklagas. Detta kan ändras om USA väljer en ny fiende.

Om den USA-stödde okonstitutionelle premiärministern Siniora förlorar ytterligare tre parlamentariker förlorar han samtidigt sin “majoritet” i parlamentet. Hans regering har redan blivit ett brott mot konstitutionen eftersom han fortsatt regera trots att hans stödparti Hizb’allah dragit tillbaks allt stöd och alla ministrar.

Detta ger en ny syn på saken. Under inbördeskriget deltog ungefär40 olika miliser och stater i våldet. Många grupper har försvunnit eller gått samman, men andra finns kvar. Sinioras regering är avskydd av många för det direkta stöd man får från USA, men stöds av de kristna pro-israeliska rörelserna. Kort och gott samma grupper som under inbördeskriget.

Den pro-israelska sidan förlorade inbördeskriget, men försöker få tillbaka makten med hjälp av Sinioras regering som mutats av amerikanska pengar, bl.a för att bygga en amerikansk militärbas i norra Libanon. Kristna och pro-israeliska styrkor utbildas också i Jordanien och Egypten. USA har också stött Al Quaida-positiva grupperingar i hopp om att skapa en motvikt mot Hizb’allah (se idigare bloggpost).

Detta gör att alla de grupperingar, pro-syriska eller ej, som motsätter sig USA:s och Israels inflytande i regionen också är mot regeringen Sionora.

Tidigare har man försökt med demokratiska medel. Man har krävt att vallagarna, med flit skrivna av kolonialmakten Frankrike för att gynna den fransktalande kristna befolkningen och där en shiit aldrig kan bli premiärminister, ska reformeras. Man har också krävt en befolkningsräkning för att få de rikiga förhållandena av Shia, Sunni och kristna. Sionora har vägrat allt detta och sitter nu kvar i en olaglig minoritetsregering.

Om någon av alla dessa grupperingar kan få bort honom med hjälp av att bomba parlamentsledamöter kommer de också att göra det. Så länge USA:s inblandning fortgår kommer våldet öka.